DHR-bloggen

Biblioteksgatan i Stockholm borde se annorlunda ut 2011

Norrmalms torg och Stureplan förbinds av Biblioteksgatan. Här finns hela 17 modebutiker, åtta butiker som säljer smycken och/eller ur, en restaurang, ett café och en biograf. Skor, väskor och smink kan man också handla längs detta shoppingstråk.

I fredags hade vi fantastiskt fint väder på eftermiddagen och efter en arbetslunch inne i city passade jag på att ta en promenad längs Biblioteksgatan för att notera och fotografera. Här följer nu min sammanställning av resultatet, som en så kallad Öppna Sverige!-jämförelse, där vi ställer tillgängliga ställen i relation till utbudet totalt:

Modebutiker                              2 av 17 är tillgängliga    
Smycken- och ur                       0 av 8 är tillgängliga
Skoaffärer                                   0 av 2 är tillgängliga  
Sminkbutik                                  0 av 1 är tillgänglig
Väskbutik                                    0 av 1 är tillgänglig
Restaurang                                0 av 1 är tillgänglig
Konditori                                     0 av 1 är tillgänglig
Biograf                                        0 av 1 är tillgänglig

Lokaler under ombyggnad     0 av 3 är tillgängliga

Det är alltså endast två (!) av totalt 35 lokaler dit allmänheten har tillträde som är tillgängliga enligt vår vida Öppna Sverige!-definition att endast titta på nivåskillnad. Självklart krävs även annat, så som dörröppnare- /dörrautomatik, dörrbredd och kontrastmarkeringar för att en entré ska vara tillgänglig och användbar.

En av de mer fashonabla shoppinggatorna i Sveriges huvudstad, den huvudstad som skulle varit världens mest tillgängliga förra året, får alltså så lågt resultat som 5,7 procent i en Öppna Sverige!-jämförelse.

Siffran är extrem och jag vågar gissa att detta är ett bottenrekord om vi tittar över Sverige i stort.

Om vi gör så här istället och tittar på samma ställen utifrån gällande bygglagstiftning! Jag tänker på de retroaktiva kraven om att enkelt avhjälpta hinder, exempelvis nivåskillnader, ska undanröjas i befintlig byggnation. Jag tänker dessutom på att när man gör större ombyggnation som faller under bestämmelserna om "ändring", då ska nybyggnadskrav gälla - alltså inga nivåskillnader längre.

I en sådan genomgång blir min slutsats att 22 av de 32 otillgängliga lokalerna har nivåskillnader som är att bedöma som enkelt avhjälpta hinder som därmed ska undanröjas omedelbart. Tillägget i PBL kom 2001 och föreskrifterna som förtydligade kom i oktober 2003. Ingen ursäkt längre alltså!

De tre lokalerna som är under ombyggnad samt den Efva Attling-butik som just iordningsställs omfattas, enligt min kunskap, av bestämmelserna om nybyggnadskrav vid ändring.

Därefter återstår då fyra lokaler där det blir lite mer komplicerat, men - jag är alldeles övertygad om att om man tittar bakåt i tiden har säkert även dessa lokaler genomgått ombyggnation som faller under in under nybyggnadskrav vid ändring.

Så - det är bara att fortsätta jobba! Jag går nu in till Stockholms stad med anmälningar om enkelt avhjälpta hinder för 22 butiker, uppmärksammar stadsbyggnadskontoret på fyra pågående ombyggnationer de måste titta på samt fortsätter arbeta för en diskrimineringslagstiftning för ett politiskt ställningstagande för att alla skall kunna delta i samhällslivet och att bestämmelser om tillgänglighet skall efterlevas!

Det borde dock vara andra som gjorde jobbet!

Fastighetsägarna har ansvar för sina lokaler och för att följa gällande lagstiftning och kommunen har tillsynsansvar. Båda dessa har under senare år varit mottagare för omfattande utbildnings- och informationskampanjer från Boverket, SKL och Handisam samt propåer från funktionshindersrörelsen.

Dock - jag har inte hört någon från politiskt håll gå ut och säga att nu tar vi tag i det här, nu ska vi öppna Sverige och göra det tillgängligt. Nu ska vi se till att följa lagstiftningen. Varken Göran Persson eller Fredrik Reinfeldt som statsministrar. Varken Mona Sahlin, Andreas Carlgren eller Stefan Attefall som samhällsbyggnads-, miljö- respektive civil- och bostadsministrar.

 

Försöker förstå departementsindelningen

Så till offentliggörandet av vilka departement regeringens arbete ska fördelas mellan och de ministerposter som tillsatts.

Hittills har samordningen av den så kallade handikappolitiken legat på Socialdepartementet, något vi i flera år kritiserat.

Samordningen borde, som en naturlig följd av att perspektivet måste in i alla områden och departement då det inte handlar om ett eget isolerat politikområde, samt som markering av övergången till medborgarskapstanken, tillhöra det departement som har Mänskliga rättigheter/Mångfald/Diskriminering på sitt bord.

I dag har det blivit klart att detta departement, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, IJ kallat, inte längre ska finnas kvar. Har nu på omvägar fått bekräftat att samordningen kommer stanna på socialdepartementet och hos Maria Larsson. Inget nytänkande där alltså.

Så till den stora och aktuella frågan.
Vilket departement och vilken minister ska nu driva frågorna om mänskliga rättigheter framåt när inte IJ ska finnas kvar? MR och skydd mot diskriminering handlar förutom om jämställdhet och integration (som fått varsin minister i Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag) också om funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion, ålder och könsidentitet. Var hanteras detta? Vilken minister och vilket departement ansvarar för frågan om bristande tillgänglighet som diskriminering? Vem är det som skall ta emot och lägga förslag utifrån Hans Ytterbergs utredning Bortom fagert tal som nu är ute på remiss?

Ringde i eftermiddags upp Erik Ullenhags presskontakt, men svar på min fråga kunde då inte lämnas.

Ser nu i Jan Björklunds nyhetsbrev att Birgitta Ohlsson, som kvarstår som EU-minister, dessutom får ansvar för konsumentpolitik och demokratifrågor. Kan det bli hon som tar övriga diskrimineringsfrågor?
Birgitta Ohlsson hade i sitt valmaterial med frågan om bristande tillgänglighet som diskriminering!

Regeringsförklaring där inte alla inkluderades i alla

Såg sändningen från riksdagens högtidliga öppnande och lyssnade till statsminister Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring. Har nu även läst den i text. Så väl den som sammanställningen över departement och ministrar lämnar en mängd frågor.

På ett ställe, när det gällde arbetsmarknaden, nämnde Fredrik Reinfeldt personer med funktionsnedsättning. Det var väntat och följer den lilla svängning vi kunnat se i så väl debatten det senaste året som i de förslag som lagts och i valmanifesten när det gäller att inkludera personer med funktionsnedsättning i arbetsmarknadspolitiken.

Vid flera tillfällen nämnde Fredrik Reinfeldt, i sin redogörelse för vilken politik den nya regeringen vill föra, att alla människor är lika mycket värde, att alla ska ges möjlighet att utvecklas och att alla behövs. Bra så!

Men, på det ställe i regeringsförklaringen där han räknade upp vilka som innefattas i begreppet alla människor fanns inte personer med funktionsnedsättning med:

"Vår utgångspunkt är att alla människor är olika men har samma människovärde. Oavsett bakgrund, kön, hudfärg, religion eller sexuell läggning ska alla ha möjlighet att växa och utvecklas. Vi tror på människans inneboende kraft och vilja att ta ansvar. Det är vår övertygelse att ökad frihet att själv forma sitt liv ger utrymme som förbättrar för både den enskilde och Sverige som land. "

Varför Fredrik Reinfeldt?
Om det var medvetet var det mycket dumt.
Om det var omedvetet är det lika dumt. 

Jag vill ha en annan retorik. 
Jag vill att du som Sveriges statsminister börjar inkludera personer med funktionsnedsättning i dina tal till nationen, till riksdagen, till regeringen och till dina tjänstemän.
Du har via din position och det förtroende du fått en fantastisk möjlighet att göra skillnad.
Du har makten att arbeta för verklig förändring.
Ta den chansen Fredrik Reinfeldt!

Vill ha visioner

Har hört det från flera håll de senaste dagarna. Kommentarorer och tankesmedjor efterlyser visioner i valrörelsen.

Det pratas om åtgärder och lovas pengar, ges löften till den gruppen eller de som har de så, eller...

Jag vill också ha visioner, visioner om vilket samhälle vi ska ha.

Har i går och i dag läst två mycket bra texter från två skickliga och genomäkta debattörer som skriver om sina krav på politiken ur just funktionshinderperspektivet.

Läs och begrunda och gå stärkt ut i kampen för visionen om ett samhälle som faktiskt är för alla på riktigt, utan kompromisser. Tillsammans kräver vi politiker som står för sina beslut, som menar allvar med inkludering och allas lika värde och möjligheter. Politiker som står upp för rättigheter även när de kostar pengar.

Susanne Berg i går på SHT.se

Adryan Linden i dag på FullDelaktighet.Nu

I söndags skrev jag på FullDelaktighet.Nu

I söndags skrev jag om när varken morötter och goda exempel hjälper på FullDelaktighet.Nu.

... Jag kommer i detta inlägg använda min stad Stockholm som exempel. Helt enkelt för att det här är staden där jag bor och lever och därför också har mest kunskap om. Dessutom tror jag, utifrån mina resor och utifrån kontakter med DHRs avdelningar och medlemmar, att dessa erfarenheter till stor del stämmer in även på andra platser i Sverige...

Läs hela inlägget här!

Alliansmanifest utan tillgänglighet

I dag har Alliansen presenterat sitt gemensamma valmanifest.

Manifestet, där man redogör för den politik man vill föra 2010 - 2014, har givits titeln Jobbmanifestet.
Och det är just under arbetsmarknadsavsnittet personer med funktionsnedsättning synliggörs mest.

Det är bra att vi nämns specifikt i arbetsmarknadspolitiken. Bra att vi ses som resurs och att man nämner anställning i både stat, landsting, kommun och näringlivet. Bra med förslaget om AFs tydligare prioritering. Men - det behövs också andra åtgärder, inte mer bidrag! Lönebidragen har redan ökats utan att det givit någon skillnad i sysselsättningsgrad. Saknar KDs förslag från början av sommaren om återkommande prövning av arbetsförmågan. KD  hade en  hel del bra idéer, även FP har tidigare presenterat förslag där det fanns flera bra delar, för ett delvis nytt sätt att ta tillvara personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Synd att inte dessa tankar tydligare fått genomsyra det gemensamma programmet.

Man skriver att man ska fortsätta stärka arbetet med att identifiera och undanröja de hinder som finns på arbetsmarknaden. Ett av de stora hindren, förutom inställningen, nämligen den fysiska tillgängligheten, nämns inte över huvud taget. Inte i texten om arbetsmarknad och inte i hela manifestet.

Hur är det möjligt?

Hur är det möjligt att inför detta val, tillgänglighetens år 2010 då perspektivet skulle ändrats och
personer med funktionsnedsättning kunna leva delaktigt på jämlika villkor, de enkelt avhjäpta hindren vara undanröjda och allmänna kommunikationer fungera för alla, helt strunta i frågan om tillgänglighet och användbarhet som förutsättning för allas delaktighet?

Personer med funktionsnedsättning nämns i inledningen till avsnittet Ett Sverige för alla, bådar gott.
Man skriver "Vi har inte råd att mista kompetens och förmågor på det sätt som sker i ett samhälle där människor inte får var med på samma villkor." och fortsätter "Diskriminering ska bekämpas och barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska ges förutsättningar för självständighet och självbestämmande." Sedan tar det slut.  

Inte med ett ord nämns den bristande tillgängligheten som utestänger och som diskriminerar. Inget om Cs och FPs löften om utökat diskrimineringsförbud i sina respektive valmanifest, inget om det löfte i samma riktning som minister Maria Larsson gav i Almedalen.

Innebär detta att en eventuell borgerlig regering inte heller kommande period kommer sätta ner foten när det gäller tillgänglighet och användbarhet?

Innebär detta att man kommer fortsätta se mellan fingrarna när det gäller all den otillgängliga nybyggnationen, till stor del beroende på bristande tillsyn och avsaknad av politiskt ställningstagande?

Innebär detta att man kommer fortsätta låta Sverige halka efter när det gäller Design för alla?

Utifrån den av Moderaterna intagna avvaktande ställningen i diskrimineringsfrågan hade jag inte förväntat mig att den skulle finnas med i det gemensamma manifestet. Att tillgänglighetsfrågan - utifrån den lagstiftning och de mål vi redan har - inte gör det är inte att betrakta annat än som ett stort svek.

För komplett genomgång av Alliansens valmanifest se SHT!

 

Samma fördomar - samma kamp

I år medverkar och deltar DHR för första gången i Stockholm Pride och vi gör det tillsammans med vårt ungdomsförbund Unga Rörelsehindrade.

Som paroll har vi valt Samma fördomar - samma kamp

I vårt material som vi delar ut i samband med de programpunkter vi har under veckan skriver vi:

Personer med funktionsnedsättning omgärdas, precis som hbtq-personer, av samhällets normer och omgivningens fördomar. Måttstocken efter vilken samhället, byggnader, kommunikationer, regelverk och strukturer utformas påverkas av dessa fördomar och styr på så sätt till stor del våra möjligheter att leva våra liv så som vi själva vill.

Vi tror att vi har mycket att lära oss av hbtq-rörelsen. Vi vill också genom vår medverkan i Pride visa att vi tydligt tar ställning för mångfald och allas lika värde.

 

Prideplanering

Nu har Stockholm Pride börjat och jag är tillbaka i Stockholm. Kom hem i går natt efter en underbar vecka i Skåne.
 
Mjukstartade med lunch med arbetsgruppen från DHR och Unga Rörelsehindrade, på bilden Karro, David och Daniel på Kulturhusets tak.

På DHRs hemsida kan du se vårt program för veckan.

Oacceptabel nonchalans av partiledarna i Almedalen

Inför Politikerveckan uppmanade jag partiledarna att i sina tal i Almedalen berätta vilken politik man vill bedriva för att personer med funktionsnedsättning skall tillförsäkras samma möjligheter som andra, bli medborgare helt enkelt. Så blev det inte!

Läs min sammanfattning på Politikerbloggen!

Valmanifest och valplattformar saknar politik för delaktighet!?

Ja, det ser inte bättre ut.

I dag, 8 maj, har Alliansen presenterat sin gemensamma valplattform och Vänsterpartiet fattat beslut om sitt.

Inget av dem är någon läsning som visar på ett inkluderande synsätt eller på att de ser personer med funktionsnedsättning som potentiella väljare.
Inget av dem är någon läsning som visar medvetenhet om var vi borde stå detta år 2010.
Inget av dem vittnar om kännedom om att Sverige ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Inget av dem vittnar om kännedom om att det kokar,
det kokar av ilska över den nonchalans som visas en stor andel av Sveriges befolkning,
det kokar av ilska över hur kraven på tillgänglighet och användbarhet nonchaleras,
det kokar av ilska över hur assistansen är på väg utför,
ilska över den utestängning och diskriminering som är vardagsmat och den hemliga "icke-hanteringen" av Ytterbergs utredning om bristande tillgänglighet som diskriminering,
ilska och raseri över det som görs mot människor i behov av assistans när hela reformen nu är i gungning.

Nedan följer en sammanställning över det som är presenterat hittills:

Alliansen har i dag presenterat sin valplattform. Inom ett område finns insikt om att personer med funktionsnedsättning berörs av politiken - arbetsmarknad. Här konstaterar man att man inte lyckats trots att som man säger, stora resurser tillsatts.

Tillgänglighet finns på hela fem ställen i texten, men inte i betydelsen tillgänglighet och användbarhet, inte som förutsättning för delaktighet, inte som förutsättning för hållbar utveckling. Nej - den tillgänglighet man går till val på är den till vård.

Alliansens partier var för sig har kommit lite olika långt i sina presentationer av ställningstaganden inför valrörelsen. Moderaterna har inget tydligt valmanifest ännu. Centerpartiet har tagit fram tre foldrar som behandlar Jobb och företagande, Miljö och klimat och Jobb och miljö. Ingen av dem har något funktionshinderperspektiv. Varken Kristdemokraterna eller Folkpartiet har ännu presenterat några valplattformar eller valmanifest.

Alliansen säger att ett gemensamt valmanifest med vallöften kommer i augusti.

Socialdemokraterna har vad jag kan hitta ännu inte offentliggjort någon valplattform eller något manifest. På sin hemsida anger man dock tre frågor för framtiden: Framtidens jobb, Rättvis välfärd och Unga - en kunnig generation. Funktionshinderperspektivet saknas helt i dem alla tre.

Vänsterpartiet har just nu kongress och som jag skrivit i tidigare inlägg har man fastställt sitt valmanifest. Inte ett ord om tillgänglighet och användbarhet, inte ett ord om vad man vill göra för att nå ett samhälle med delaktighet på jämlika villkor för personer med funktionsnedsättning.

Miljöpartiet kongressar nästa helg. När partistyrelsens förslag offentliggjordes kritiserade jag det faktum att tillgänglighet och användbarhet saknas trots att partiet i andra sammanhang uppmärksammat frågan, inte heller finns de med som förutsättning för att nå hållbar utveckling på riktigt. Man har därefter uttalat att det är ett misstag som kommer rättas till då valmanifestet ska beslutas på kongressen. Svaret får vi om en vecka i Uppsala.