Såg i lördags kväll en underbar film på SVT om Temple Grandin, världskänd autistisk professor. Hade inte tänkt se den men kastade ett öga och fastnade. Missade du den, ta tillfället i akt nästa gång du får en möjlighet.
Välgjord och välspelad och med ett så oerhört viktigt budskap: vikten av att omgivningen/familjen har förväntningar på barn och ungdomar - funktionsnedsättning eller ej. Utan att avslöja för mycket vill jag nämna den, som jag upplevde det, mycket starka scenen när en vuxen och välutbildad Temple Grandin tillsammans med sin mamma besöker ett stort konvent om autism och berättar hur viktigt det varit för hennes utveckling att det under hennes uppväxt ställts krav och funnits förväntningar på henne. Nu betecknas Temple som högfungerande autist, men det hör för mig inte hit. Oavsett funktionsförmåga, oavsett funktionsnedsättning måste var och en ges allra bästa möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag tror bland det värsta man kan göra mot en människa är att inte förvänta sig något av henne/honom.
Recent Comments