DHR-bloggen

Forskning saknas

"Den inventering av avhandlingar som gjordes i projektets inledning visar tydligt på en brist inom handikappforskningen. Forskning kring strukturella frågor och det samhälleliga förhållningssättet
till kraven på tillgänglighet och deltagande lyser med sin frånvaro. Vi hoppas att detta observandum leder till både eftertanke och nya aktiviteter både bland forskare och medelsbeviljande institutioner."

Orden ovan är Bengt Lindqvists och de avslutar hans förord till "Utanförskapets historia - om funktionsnedsättning och funktionshinder", en antologi framtagen i samband med Handikapphistoriska föreningens 25-årsjubileum.

Vi bemöter kostnadsargumentet

Ett tillgängligt och användbart samhälle är en fråga om mänskliga rättigheter. Det är en fråga om människosyn och en fråga om hur vilka samhället ska vara för.

I vår kamp för tillgänglighet och användbarhet möts vi dock ständigt av kostnadsargumentet som motargument.

Det finns dessutom, i den Kostnads- och konsekvensanalys regeringen beställde av Statskontoret i samband med att Bortom fagert tal offentliggjordes, en beräkning som anger den horribla summan av minst 2 700 miljarder!

Detta har skrämt slag på Finansdepartementet med flera.
Trots att beräkningen utgår från att allt ska göras om (vilket naturligtvis inte är vad det handlar om).
Trots att man där inte tar upp kostnader som uppstår när tillgänglighet saknas.
Trots att man hoppat över intäkter som kommer av ett samhälle där människor kan vara delaktiga.

Det finns ständigt de som sprider felaktigheter om att kraven på tillgänglighet är skulden till både det ena och det andra och att tillgänglighet är så dyrt.

Dessa felaktiga beräkningar måste vi naturligtvis, precis som kostnadsargumentet i sig, bemöta.
Utan att göra det kommer vi inte framåt.

Därför gick landets funktionshinderrörelse i våras samman och beställde en samhällsekonomisk beräkning. En beräkning som visar att det är samhällsekonomiskt slöseri att inte beakta tillgänglighet, att utestänga.

Därefter gjorde vi vår egen analys.
Den heter Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (Vi har räknat på det)

Kommer personer med funktionsnedsättning synliggöras i kvällens partiledardebatt?

Just nu laddas det för partiledardebatt i SVTs Agenda. I nyhetssändningar, på twitter, facebook och hemsidor, från såväl politiska bedömare och reportrar som oss vanliga dödliga väljare, spekuleras det om vilka frågor som kommer dominera och hur debatten kommer gå.

Själv ställer jag mig frågan, kommer funktionshinderpolitiken syniggöras?
Där har vi en rad heta, heta och högst aktuella ämnen så som bland annat assistansen och frågan om bristande tillgänglighet som diskrimiering. 

Arbetsmarknad och sysselsättning är ett givet ämne. Personer med funktionsnedsättning står till cirka 50 procent utanför arbetsmarknaden. Kommer någon nämna det? Kommer partiledarna tillfrågas om vad de vill göra för att ändra på detta?

Troligtvis kommer klimat och hållbarhet vara ett annat ämne. Kommer de självklara kopplingarna göras till det nödvändiga och självklara att ha ett funktionshinderperspektiv på alla de tre hållbarhetsdimensionerna, klimat, social och ekonomisk? Kommer någon av partiledarna höja sin stämma för att vi börjar bygga Sverige tillgängligt och användbart, helt enkelt följa lagstiftningen och inse att den är minimikrav och att vi snarare borde sträva efter Design för alla?

Säkert kommer den demografiska utvecklingen med stor ökning av antalet äldre framöver komma på tal. Kommer frågan då kopplas till vikten av att vi börjar göra rätt när det gäller exempelvis allmänna kommunikationer och upprustning av miljonprogrammet?

Skolan och vikten av kunskap och utbildning, barnen som vår värdefulla framtidsinvestering är också mycket troligt ämnen som finns med. Kommer man då i debatten omfatta alla barn, alla barns rätt till skolgång, meningsfull fritid och framtidshopp? Kommer man inkludera och komma ihåg barn med funktionsnedsättning?

Möjligheten att försörja sig och överleva på sina inkomster finns naturligtvis med, kommer man då komma ihåg de som lever på de allra lägsta nivåerna, som utförsäkrats, som aldrig varit inne på arbetsmarknaden och som antagligen aldrig kommer få en plats där?

Kommer det faktum att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning snart gällt i fyra år i Sverige men ännu inte fått genomslag i vare sig konkret politik eller i nyhetsrapporteringen finnas med?

Jag  hoppas naturligtvis det. Mer än så, jag förväntar mig det!
Jag förväntar mig att såväl debattledare som partiledare vill prata om politik som inkluderar alla och har förslag som också gör det!

 

 

Nej tack till "VIP-ingång" Jonas!

Restaurang Jonas blev Årets stjärnskott 2012 när White Guide utsåg årets bästa restauranger och barer.
 


Jag menar att restaurangguiden White Guide självklart ska väga in om alla gäster välkomnas eller ej när man delar ut utmärkelser!

Det gör man inte i dag.



Innanför entrédörren är det ca fem trappsteg ned till restaurangen.
Detta i en lokal som i vintras byggdes om från kontor till sitt nya ändamål. 
Man följde alltså inte kraven som följer av ändrad verksamhet eller nybyggnadskraven som träder in vid ändring av denna omfattning

Istället hänvisar man gäster som inte kan använda trappor via "vip-ingången" som man kallar det, låst dörr om hörnet.



Dets syns dåligt på bilden, men ca 50 cm innanför möts man av draperi, för att avskärma ett stort bord. Om någon med ex vis rullstol skulle använda ingången skulle flera i sällskapet "bakom draperiet" behöva resa sig.

Det är inte ok med särskilda ingångar, det är inte ok att inte följa lagstiftning när man bygger eller när man bedriver affärsverksamhet och det här med VIP-ingång, det känns som en efterkonstruktion...

Stinas bageri

Vi har fått ett nytt bageri i vårt kvarter : )

 

 

Härligt...

...om det inte vore för att nivåskillnaden in, 6-8 cm, fortfarande finns kvar!

1. Trots ändrad verksamhet (tidigare klädbutik),

2. trots ändring av omfattning som innebär nybyggnadskrav,

3. trots att detta definitivt är ett så kallat enkelt avhjälpt hinder och enligt tillägg i PBL 2001 skulle undanröjts för länge sedan (redan anmält till staden för flera år sedan).

 

Så, några pengar från oss får inte Stina förrän felet åtgärdats!

Torsdagsaktionen so far

I morgon är det torsdagsmorgon och därmed dags för ytterligare en morgontimme utanför regeringskansliet Rosenbad. I min lägesrapport om Torsdagsaktionen, till senaste förbundsstyrelsesammanträdet, gjorde jag följande reflektioner om vad vi uppnått med aktionen "so far".

Rörelsen i stort, och DHR i synnerhet, har ägnat åratal åt att diskutera och driva på i frågan om bristande tillgänglighet som diskriminering. Nu har Torsdagsaktionen pågått i nästan tio månader och även om regeringen ännu inte lämnat något förslag kan jag se följande konkreta resultat av Torsdagsaktionen hittills:
 
1. Frågan har aktualiserats inom regeringen, jag tror att i princip alla ministrar nu vet vad den handlar om och vet att vi har förväntningar och krav på dem. Tidigare var kanske tre, fyra ministrar någorlunda insatta.
 
2. Förutom kännedomen blir det ett tryck på regeringen, men denna ständigt återkommande påminnelse. 
 
3. Torsdagsaktionen har också en publik del i att budskapet varje torsdagsmorgon sprids på bland annat twitter och till regeringens mail. Det är helt klart så att fler blivit och blir uppmärksammade på frågan också utanför så väl funktionshinderrörelsen som partipolitiken.

4. Torsdagsaktionen har säkert en del i att oppositionen i arbetsmarknadsutskottet enades om ett tillkännagivande i frågan, vilket  sedan också röstades igenom i riksdagen i juni och som innebär att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen i frågan.

5. Vi har samtalat och skrivit i decennier och det ska vi självklart fortsätta med. Jag ser denna aktion som ett exempel på vår ambition att hitta nya arbetsformer och att synas mer utåt och att var tydligare i vårt budskap. Dessutom kan vem som helst delta, även den som inte finns i Stockholm kan varje torsdagsmorgon visa sitt stöd på twitter, e-post och facebook.

6. Förutom Torsdagsaktionen, som är just det jag beskriver ovan, synlig utåt, förs ständigt informella samtal och vi har kontakter på olika sätt. Troligtvis öppnar vår ständiga påminnelse för möjlighet till  diskussioner och samtal.

7. Sist men inte minst - värdet av en kampanj/aktion som är samlande för rörelsen som driver frågor om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska inte underskattas, det är nog så värdefullt och jag tycker vi ska vara väldigt stolta över den effekten! Det är härligt och stärkande att "cross-disability" samlas kring en konkret fråga. 

Just nu är vi elva organisationer som står bakom:
DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder,
FSDB Förbundet Sveriges Dövblinda, 
Förbundet Unga Rörelsehindrade,
Handikappförbunden,
HRF Hörselskadades Riksförbund,
Lika Unika, 
NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund,
Personskadeförbundet RTP,
RBU Rörelsehindrade barn och ungdomar, 
SDR Sveriges Dövas Riksförbund och
SRF Synskadades Riksförbund.

Jag hoppas vi blir fler, men det viktigaste är inte hur många vi är utan uthålligheten och upprepningen. Väl mött på torsdagar, live eller i cyberrymden : )!

Torsdagsaktionen i ur och skur

Nu blir det kallare och kallare, men vi ger inte upp.

I somras skrev jag i SHT om Torsdagsaktionen i min ledare.

Får inte ihop det

Förstår inte hur de får ihop det i Kristdemokraterna och på Socialdepartementet med
1. Maria Larsson som undertecknat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för Sveriges räkning och
2. parti-/departements-/och ministerkollegan Stefan Attefalls uttalanden om tillgänglighet.

Stefan Attefall har givit Boverket i uppdrag att se över byggreglerna för studentbostäder: -Behövs det överhuvudtaget några regler? Förutom hälsa och säkerhet. säger Stefan Attefall.

Han har också ifrågasatt att ska behöva leva upp till tillgänglighetskraven när miljonprogrammet upprustas, SHT november 2011.  

Jag kan inte se annat än att han är på god väg att rasera decenniers arbete och politiska målsättningar för ett tillgängligt och användbart Sverige, för vår möjlighet till delaktighet, helt i strid mot konventionen.

Hur går hans agerande ihop med partiets värdegrund om alla människors lika värde?
Hur går det ihop med att han brukar betona behovet av långsiktighet i bostadspolitiken?

Hur går det ihop med följande rader:
"Alla människor har samma värde. Alla människor ska därför ha samma förutsättningar. Det handlar inte om deras egen kapacitet, utan om samhällets bristande kapacitet att göra samhället tillgängligt. Vi saknar engagerade politiker som helhjärtat driver frågor om tillgänglighet. Det är ett tyvärr ett bortprioriterat område. Vi menar med denna rapport att det finns stort utrymme för Kristdemokraterna  att omsätta ideologi till handling."
 
För mig går det inte ihop!

Tankar inför Almedalen 2012

Packar materialet som ska med till Almedalen.

Funderar och spekulerar kring vad partiledarna kommer ta upp i sina tal i år. Förväntar mig att personer med funktionsnedsättning kommer nämnas i betydligt högre omfattning än tidigare. Vissa år har resultatet varit noll, det vill säga ingen av talarna har med ett ord låtsats om denna stora medborgar- och väljargrupp, trots traditionen att räkna upp olika "grupper" vars röster man vill vinna.

Arbetslinjen är ju den heta frågan och här kan man inte bortse från den låga sysselsättningen bland oss. Assistansen har varit och är het och aktuell både i våra medlemmars liv och i medierna. Utifrån att frågan om bristande tillgänglighet som diskriminering äntligen kommit upp på den politiska dagordningen ser jag inte hur vare sig FP, MP, V eller S kan bortse från den i sina partiledartal.

Är stolt över att DHR även här banade väg. Får av Britt Jakobsson, före detta förbundsordförande för DHR, veta att första gången DHR deltog i Almedalen var 1985 då Kerstin Denkert var förbundordförande. - Det var ju inte politikervecka på samma sätt som nu, men Olof Palme höll alltid sina sommartal på Almedalen och då ville även DHR föra ut sitt budskap där, berättar Britt.

Därefter var det uppehåll fram till 2002. Det var min företrädare Karin Westlund som då inledde det som nu blivit en tradition, att DHR finns med för att bevaka och höras vid årets stora politiska mötesplats. 2002 och åren som följde var vi princip ensamma från funktionshinderrörelsen. Nu är vi många organisationer som finns på plats - vi är en faktor att räkna med och vi är definitivt synliga i vimlet, på seminarierna och i debatterna.

Detta år ska bli extra spännande då vi i början av veckan - via vår och Unga Rörelsehindrades påverkanskurs - har extra många aktivister på plats. Ser fram emot att få träffa och arbeta tillsammans med deltagarna under tisdagen.

Två steg framåt och ett steg bakåt - eller tvärtom?

I dag presenterar Handisam uppgifter om att det går bakåt med myndigheternas tillgänglighetsarbete, läs Handisams pressmeddelande.

– Det finns exempel på myndigheter som tagit stora kliv framåt, men oroväckande många har låtit tillgänglighetsarbetet stanna av eller till och med backa, säger Arvid Lindén, analyschef på Handisam.

Jag säger det igen: Sverige saknar och behöver ett politiskt ställningstagande för inkludering och för tillgänglighet och användbarhet!

Såg nu på morgonen inslag på TV4 där Polismyndigheten i Norrbotten försvarar sitt dåliga resultat med att man "har till 2016 på sig". Nej, nej, nej. Det stämmer inte! Ni har - precis som alla statliga myndigheter i Sverige - haft ett särskilt ansvar i snart 11 år.

Sedan 1 september 2001 gäller förordning 2001:526 som fastställer statliga myndigheters ansvar för att genomföra funktionshinderpolitiken. Myndigheterna ska särskilt verka för att verksamhet, information och lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Svaren på myndighetsenkäten finns att jämföra på Handisams hemsida, Öppna jämförelser i staten.

DO, Göteborgs universitet, Handisam, Post- och Telestyrelsen, Statskontoret och Valmyndigheten ligger i topp på full poäng. Bra jobbat!

Det är dock mycket allvarligt att så många domstolar och polismyndigheter har låga poäng.

I botten hamnar myndigheten för trafikanalys.

Bland myndigheter som inte svarat återfinns exempelvis Brottsförebyggande rådet, Malmö högskola och Svenska Institutet, dåligt.