Inte en krona till till de som inte vill ha mig som kund

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Även om jag självklart inte väljer otillgängliga ställen finns det situationer då de blir resultatet av jakten på en speciell vara eller maträtt eller upplevelse, utan att det är meningen. Det kan uppstå situationer då någon annan handlar för mina pengar eller då jag väntar utanför.

Var i fredags på jakt efter en indisk restaurang för att hämta chicken tikka masala, på väg till en kompis som bor strax utanför stan. Förutom indiskt på menyn skulle restaurangen helst ligga så jag slapp för lång omväg samt naturligtvis vara tillgänglig så jag kom in i den.

Fick tips om en restaurang längs min väg, med god mat och bra priser och jo, den var nog tillgänglig trodde tipsaren. För säkerhets skulle ringde jag och frågade och fick svaret att det var inga problem att komma in med rullstol. Jag beställde då och satte mig i bilen.

Hade turen att i Stockholms fredagseftermiddagstrafik hitta en parkeringsplats precis utanför restaurangen, men såg direkt att det var ingen idé att ens plocka ihop rullstolen, jag skulle inte kunna ta mig in för att hämta min beställning. Ringde igen till restaurangen och de fick komma ut med maten, gå in med mitt kort och dra det, komma ut med kort och kvitto för underskrift. Det löste sig, maten var jättegod och jag hade en härlig kväll med min vän.

I går förmiddag var jag och min älskling så ute och gjorde våra lördagsärenden. Ett av dem var att köpa torrfoder till våra katter i en zooaffär två kvarter från vår bostad. Visst har jag vetat att den butiken inte är tillgänglig. Men - i går när jag stod  utanför på trottoaren och väntade kände jag att - Nu får det vara nog! Nu tänker jag inte ge en krona till till näringsidkare som ju faktiskt signalerar att de inte vill ha mig som kund. I båda fallen ovan handlar det om nivåskillnader som definitivt faller under enkelt avhjälpta hinder - varför det inte finns någon som helst ursäkt till att de finns där och utestänger.

Comments

[AGNETA WISTINGSGÅRD/ PETER WISTINGSGÅRD-JOHANSSON]

Money talks bullshit walks!

[Wenche]

Det är bra Maria! Det finns en gräns för hur många kränkningar en människa tål. Du har nått din - och kommit på ett sätt att markera. Det är din självkänsla och ditt människovärde det handlar om - och det är bara du som kan sätta gränserna i ditt liv. Jag hoppas många följer ditt exempel. Du är en sann förebild!

[Monica Svensson]

Många fler måste komma till insikt om att bojkotta de näringsidkare som du beskriver, Maria. Gärna med draghjälp från människor som klarar hindren. På ett möte som handlade om otillgängliga uteserveringar uttryckte sig en person utan rörelsehinder så här, "om inte alla kan använda uteserveringarna går inte jag dit heller"! Så fortsätt bojkotta!