Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013
I fredags släppte Kristdemokraterna sin rapport "Arbetslinjen - även för personer med funktionsnedsättning?" Den innehåller en blandad kompott av idéer jag tror kan föra utvecklingen framåt, gamla uttjatade metoder som inte fungerar, lite förvirrad begreppsblandning samt avsaknad av kanske det allra viktigaste.
+
Inledningsvis tar man ställning för att arbetslinjen ska omfatta också personer med funktionsnedsättning, vilket vi från DHRs sida hela tiden hävdat.
+
Förslaget om val av arbetsförmedling genom jobbpeng är bra, men behöver preciseras. Med fler aktörer på arbetsförmedlingsmarknaden måste krav ställas på att alla bedriver sin verksamhet på ett tillgängligt och användbart sätt och det skall stå personer med funktionsnedsättning fritt att välja arbetsförmedling i samma utsträckning som alla andra.
+
Förslaget om belöningssystem till arbetsförmedlingar som lyckas bra är ett initiativ som jag välkomnar, likaså förslaget om betygsättning och öppna jämförelser av arbetsförmedlingar.
+
Förslaget om återkommande prövning av arbetsförmåga i daglig verksamhet är också bra.
+
Förslaget att förlänga tiden för förberedande insatser, SIUS-konsulent och utvecklingsanställning kan jag inte se annat än som positivt.
+
Ställningstagandet att fler företag måste ta sitt sociala ansvar instämmer jag helt i. Såväl arbetsgivare som politiker och myndigheter måste se personer med funktionsnedsättning som en resurs på arbetsmarknaden.
-
Rätt för alla i personkrets 3 att prövas för daglig verksamhet ställer jag mig direkt negativ till när det gäller personer med nedsatt rörelseförmåga. Jag kan inte förstå detta resonemang och jag är rädd att det skulle öka avståndet till lönearbete snarare än minska det.
-
Förslaget om att öka antalet lönebidrag ser jag som direkt negativt då detta framställs som en lösning trots att vi vet att så inte är fallet. Vi vet att anslagen ökat men sysselsättningsgraden gått ned. Att efterfrågan är större än de ekonomiska ramarna medger ser jag som ett bevis för att vi är där vi inte vill vara - lönebidrag ses som förutsättning för att anställa en person med funktionsnedsättning och har snarare blivit regel än undantag.
?
Förslaget att skapa en så kallad "gemensam ingång" till Försäkringskassan, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen är otydligt. Det är en god tanke och ett bra förslag för att förhindra att människor faller mellan stolarna. Men - det får inte bli ytterligare en särlösning. Därför måste en sådan förändring omfatta alla som söker stöd från någon oav ovanstående instanser. Gemensam ingång får inte enbart omfatta personer med funktionsnedsättning.
?
Förslaget att arbetsförmågebedömning ska göras från dag ett är bra, men inte kan man mena så som det står: att alla unga människor med funktionsnedsättning som söker ekonomiskt stöd ska genomgå ett tre månaders program för att få sin arbetsförmåga bedömd. Det finns inte med automatik något likhetstecken mellan funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga.
?
Bättre finansieringsmöjligheter för sociala företag kan väl låta bra. Vi har inget generellt emot dessa men sysselsättning via ett socialt företag kan bli en fälla där man inte ges möjlighet till vidareutveckling eller löneutveckling.
Sammanfattningsvis tycker jag det är bra med tydligare och hårdare krav på bland annat arbetsförmedlingen, det är viktigt med regelbunden uppföljning och utvärdering för att hindra att placering i en insats eller en kategori blir en permanent lösning man inte kan ta sig ur trots utveckling och förbättrade förutsättningar. Men - politiken måste sluta ropa på mer lönebidrag så fort arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning kommer på tal. Stöd och insatser skall ges efter behov och situation, inte med automatik.
Läs KDs rapport "Arbetslinjen - även för personer med funktionsnedsättning?"
Se inslag i Rapport freda 4 juni 2010, 4:30 in i sändningen i SVTplay
Recent Comments