Yes - Arbetsförmedlingen har avbokat konferensrummet hos otillgängliga Elite Palace Hotel för torsdagens möte med Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering!
När jag på dagordningen noterade att vi vid detta sammanträde skulle vara på en annan plats än vid senaste mötet ringde en klocka, "Elite Palace Hotel S:t Eriksgatan, där är det ju trappsteg och möjligen en brant ramp för cyklar/barnvagnar men inte en RAMPramp som är användbar för den som har rollator eller rullstol".
Jag ringde hotellet och fick löfte om att jo då, det skulle gå så bra att komma in, deras hotell fungerade och mannen som svarade erkände att han inte var någon expert men absolut trodde att han om han använde rullstol skulle ta sig upp.
Jag var ännu inte övertygad utan tog den sena timmen bilen och svängde förbi. Fick mina farhågor bekräftade. Fotografiet är inte det bästa, var lat och satt kvar i bilen och tog det...
Ringde följande morgon Arbetsförmedlingen och administrativt ansvariga för rådet, hon återopplade efter en stund med besked om att hotellet lovat ordna det hela till mötet om en vecka.
Nej nej nej - förklarade jag då - förutsatt att man inte med "lovat ordna" menat att man tänkt bygga om och ha det klart på sex dagar? En provisorisk lösning i form av lösa ramper är inte ok. Dessa skulle i så fall lagts fram till vårt möte och sedan försvunnit igen. Alltså var valet av lokal inte att se som tillgängligt och användbart och därmed i strid mot DHRs ställningstagande (och i strid med Sveriges politiskt satta mål och konventionen och myndigheternas särskilda ansvar...). Jag förklarade vänligt men bestämt att jag då inte skulle komma att närvara.
Älsklingen min svängde samtidigt också förbi för att mäta den aktuella rampen. Jag fick då svart på vitt det man med blotta ögat kunde konstatera, att rampen var för brant och därmed inte uppfyllde kravet på användbarhet.
Måtten:
Nivåskillnad 35 cm
Ramplängd 170 cm
Detta ska ställas i relation till byggreglernas säkerhetskrav på maxlutning på 1:!2 för att inte tippa bakåt.
En nivåskillnad på 35 cm innebär enligt BBRs krav en ramplängd på 420 cm.
I går morse fick jag så beskedet, mötet är flyttat och Arbetsförmedlingen har avbokat Elite Palace Hotel!
På hotellets hemsida läser jag att man i omgångar renoverat för att erbjuda sina kunder en ännu bättre produkt och att man nu är nöjda med att kunna erbjuda "fullt utrustade hotellrum med högsta komfort, nyrenoverade moderna konferenslokaler, nya hissar och en ny lobby i spännande modern design."
Nu ser jag fram emot att man fullföljer och undanröjer nivåskillnaden in i entrén med en Design för alla-lösning och att jag i framtiden inte bara har möjlighet att närvara där utan också kan rekommendera dem!
Förenklat beskrivet handlade mina äldre syskons historieundervisning om kungar och krig och årtal. När det för mig, som sladdbarn, var dags på 70- och 80-talen, gjorde vanligt folk sitt intåg i historiebeskrivningen och jag minns hur vi läste ungdomsböckerna Trälarna.
På skolans historielektioner fick jag visserligen lära mig om folkskolestadgan från 1842, men inte ett ord om att "sådana som jag" fick skolplikt så sent som 1962 i samband med grundskolereformen, det vill säga 120 år senare än barn i Sverige i allmänhet. Det är för mig ett i raden av exempel på hur människor med funktionsnedsättning tydligare behöver synliggöras, så väl i vår samtid som historiskt.
Nu uppmanas vi att dela med oss av våra berättelser för att därigenom tillföra kunskap om historien. Genom Livsbild.se, ett samarbetsprojekt mellan Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen (där DHR är ett av medlemsförbunden), ska livsberättelserna samlas in. Var med du också!
För att förstå vår samtid och för att göra rätt framåt tror jag det är viktigt att vi känner till vad som varit. Vare sig det handlar om kungar, krig, trälar eller personer med funktionsnedsättning!
I förbundskansliets lokaler har det bullrat en del den senaste tiden. Det pågår byggnadsarbeten både över och under vårt våningsplan. Nu har det även börjat "vid sidan av", på fasaden, precis utanför det rum där jag och förbundssekreteraren sitter. Men - det värsta är inte associationerna till tandläkarbesök eller känslan av att snart går väggen sönder. Nej - det som är riktigt illa är att man inte verkar ha tänkt.
Det man gör på fasaden är nämligen att bygga på ett trapphus som skall förbinda de två våningsplanen under DHRs lokaler. Detta trapphus skall gå mellan Friskis&Svettis ursprungliga våningsplan och den utökning som just nu färdigställs med ytterligare en våning. Detta trapphus kommer inte ha någon hiss utan den som inte kan använda trappan förväntas ta sig ut i stora entréhallen för att använda den "offentliga", och sedan ta sig in i Friskis lokaler igen.
Nu ställer vi frågan till byggnadsnämnden, hur har de kunnat gå med på detta?
Vi frågar också Friskis & Svettis hur de tänkt sig att det skall gå till med medlemmar som för att komma in skall ringa på och öppnas för, för att passera med rullstol eller annat hjälpmedel genom träningssal där det pågår pass?
Vi frågor också Atrium Ljungberg som fastighetsägare hur de tycker detta stämmer överens med den bild de vill ge av att prioritera tillgänglighet och användbarhet?
Fortsättning följer!
Daglivs på Kungsholmen ska bygga om igen, denna gång skall butiken inrymma också saluhall, men inte heller denna gång blir det någon kundhiss mellan våningsplanen.
För några år sedan utökades lokalerna avsevärt, en ombyggnation som borde inneburit att nybyggnadskrav ställts, det vill säga att samma tillgänglighet och användbarhet skulle uppfyllts som om det handlat om nybyggnation. Men ingen kundhiss installerades ens då. Sedan några år avstår jag från att handla på Daglivs, trots det stora utbudet och trots att jag bor precis i närheten. Visserligen är det väl en av Sveriges matbutiktätaste platser, så annat finns definitivt att välja på, men det är helt fel att man kan fortsätta åtsidosätta tillgängligheten och användbarheten.
Nu, när man alltså är på gång att förändra igen, har jag ställt frågan om det inte är dags att göra något? Göra något åt det faktum att enda möjligheten att ta sig mellan de olika våningsplanen är via rullband, alternativt att betala på ena våningen, ta sig ut och använda butik i centrum eller tunnelbanan för att sedan gå in igen och fortsätta sin shopping på andra våningen.
Svaret blev nej, några planer på hiss finns inte.
Har nu precis skickat iväg en förfrågan till stadsbyggnadsnämnden om bygglovet för förra ombyggnationen, den stora. Ska bli intressant att ta del av förklaringarna till att inte Stockholm, med de tillgänglighetsambitioner man säger sig ha, ställde krav på hiss.
Så här skriver Daglivs på sin hemsida:
Idag är butiksytan 4200 m2 och innehåller också en spel & tobaks avdelning, myntväxlingsmaskin, butiksbageri, bankomater på butikens båda plan, post med brev och pakethantering. Daglivs driver idag verksamheten efter visionen: Sveriges bästa butik varje dag! Vår affärsidé är: Service, Snabbhet, Sortiment, Upplevelse.
Genom att tillfredsställa våra kunders behov med högklassig personlig service, och att med återkommande utbildning utveckla och tillvarata personalens kompetens kan Daglivs fortsätta växa.
Sedan den 1 januari 2008 är Daglivs ett helägt dotterbolag till KF.
Så länge ingen hiss installeras eller alla kunder hänvisas till att röra sig på detta opraktiska sätt, med ett våningsplan i taget, fortsätter jag naturligtvis avstå från att handla på Daglivs!
I helgen besökte jag tillsammans med min älskling Lijevalchs konsthall på Djurgården, för att titta på Vårsalongen 2012. Jag gillade verkligen årets utställning. Vårsalongen visade som vanligt upp stor variation och så väl roliga som tankvärda konstverk.
Allra mest fastnar jag dock för den nya tillgängliga och användbara entrén som innebär att alla besökare sedan några år tillbaka välkomnas samma väg!
Tidigare fick besökare som inte kunde ta sig upp för entrétrappan gå in via gården på baksidan, ringa på en klocka och efter stunds väntan bli insläppt genom "lager"ingången och lotsad genom förråden.
Entrén, som i dag erbjuder både trappa, hiss och ramp, projekterades och byggdes om inom ramen för projektet Värdig entré
Min absoluta favorit Vårsalongen 2012:
Rasmus Isaksson Förbundsordförande DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet)
Recent Comments