DHR-bloggen

Till Sveriges partiledare:

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

-Stå upp för ett tillgängligt Sverige utformat efter mänsklig mångfald! Passa på i dagens partiledardebatt i riksdagen! 

Den som tror på mänskliga rättigheter och demokrati, den som anser att samhället ska utformas efter oss människor måste inse allvaret. Att den svenska tillgänglighetslagstiftningen inte efterlevs är inget nytt. Nu är än större fara å färde - ansvarig minister Stefan Attefall har gjort en rad utspel som talar i riktningen att sänka lagstiftningskraven.

Jag undrar, kommer någon av partiledarna/debattörerna i dagens partiledardebatt ta upp kampen? Kommer någon av dem stå upp för det självklara som ändå behöver sägas, att det är en rättighet att kunna delta i samhällslivet istället för att medvetet utestängas på grund av otillgänglighet, att det som är nödvändigt för några är bra för alla, att hållbar utveckling innebär tillgänglighet och användbarhet.

Kommer någon av partiledarna/debattörerna stå upp för rättighetsperspektivet och mänsklig mångfald?

Kommer Björklund, i enlighet med Folkpartiets rapport från i våras framhålla ett tillgängligt Sverige som en rättighet?

Hur kommer Miljöpartiets Åsa Romson göra? Upprepa sin partisekreterare Anders Wallners tydliga budskap för ett tillgängligt Sverige från kongresstalet i somras?

Kommer Jonas Sjöstedt ta över stafettpinnen efter Lars Ohly och framhålla tillgänglighet som en rättighet?

Kommer Göran Hägglund, med ansvar för departementet där samordningen för funktionshinderpolitiken ligger, i motsats till sin egen minister Attefall stå upp för tillgängligheten?

Det är dags nu!
Vi har i decennier saknat ett tydligt politiskt ställningstagande i frågan, men nu är det än allvarligare. Den lagstiftning vi har är hotad! Det gäller oss alla. Hur vill vi att Sverige ska vara utformat?

Ta fighten!

Forskning saknas

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

"Den inventering av avhandlingar som gjordes i projektets inledning visar tydligt på en brist inom handikappforskningen. Forskning kring strukturella frågor och det samhälleliga förhållningssättet
till kraven på tillgänglighet och deltagande lyser med sin frånvaro. Vi hoppas att detta observandum leder till både eftertanke och nya aktiviteter både bland forskare och medelsbeviljande institutioner."

Orden ovan är Bengt Lindqvists och de avslutar hans förord till "Utanförskapets historia - om funktionsnedsättning och funktionshinder", en antologi framtagen i samband med Handikapphistoriska föreningens 25-årsjubileum.

Vi bemöter kostnadsargumentet

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Ett tillgängligt och användbart samhälle är en fråga om mänskliga rättigheter. Det är en fråga om människosyn och en fråga om hur vilka samhället ska vara för.

I vår kamp för tillgänglighet och användbarhet möts vi dock ständigt av kostnadsargumentet som motargument.

Det finns dessutom, i den Kostnads- och konsekvensanalys regeringen beställde av Statskontoret i samband med att Bortom fagert tal offentliggjordes, en beräkning som anger den horribla summan av minst 2 700 miljarder!

Detta har skrämt slag på Finansdepartementet med flera.
Trots att beräkningen utgår från att allt ska göras om (vilket naturligtvis inte är vad det handlar om).
Trots att man där inte tar upp kostnader som uppstår när tillgänglighet saknas.
Trots att man hoppat över intäkter som kommer av ett samhälle där människor kan vara delaktiga.

Det finns ständigt de som sprider felaktigheter om att kraven på tillgänglighet är skulden till både det ena och det andra och att tillgänglighet är så dyrt.

Dessa felaktiga beräkningar måste vi naturligtvis, precis som kostnadsargumentet i sig, bemöta.
Utan att göra det kommer vi inte framåt.

Därför gick landets funktionshinderrörelse i våras samman och beställde en samhällsekonomisk beräkning. En beräkning som visar att det är samhällsekonomiskt slöseri att inte beakta tillgänglighet, att utestänga.

Därefter gjorde vi vår egen analys.
Den heter Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (Vi har räknat på det)

Kommer personer med funktionsnedsättning synliggöras i kvällens partiledardebatt?

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Just nu laddas det för partiledardebatt i SVTs Agenda. I nyhetssändningar, på twitter, facebook och hemsidor, från såväl politiska bedömare och reportrar som oss vanliga dödliga väljare, spekuleras det om vilka frågor som kommer dominera och hur debatten kommer gå.

Själv ställer jag mig frågan, kommer funktionshinderpolitiken syniggöras?
Där har vi en rad heta, heta och högst aktuella ämnen så som bland annat assistansen och frågan om bristande tillgänglighet som diskrimiering. 

Arbetsmarknad och sysselsättning är ett givet ämne. Personer med funktionsnedsättning står till cirka 50 procent utanför arbetsmarknaden. Kommer någon nämna det? Kommer partiledarna tillfrågas om vad de vill göra för att ändra på detta?

Troligtvis kommer klimat och hållbarhet vara ett annat ämne. Kommer de självklara kopplingarna göras till det nödvändiga och självklara att ha ett funktionshinderperspektiv på alla de tre hållbarhetsdimensionerna, klimat, social och ekonomisk? Kommer någon av partiledarna höja sin stämma för att vi börjar bygga Sverige tillgängligt och användbart, helt enkelt följa lagstiftningen och inse att den är minimikrav och att vi snarare borde sträva efter Design för alla?

Säkert kommer den demografiska utvecklingen med stor ökning av antalet äldre framöver komma på tal. Kommer frågan då kopplas till vikten av att vi börjar göra rätt när det gäller exempelvis allmänna kommunikationer och upprustning av miljonprogrammet?

Skolan och vikten av kunskap och utbildning, barnen som vår värdefulla framtidsinvestering är också mycket troligt ämnen som finns med. Kommer man då i debatten omfatta alla barn, alla barns rätt till skolgång, meningsfull fritid och framtidshopp? Kommer man inkludera och komma ihåg barn med funktionsnedsättning?

Möjligheten att försörja sig och överleva på sina inkomster finns naturligtvis med, kommer man då komma ihåg de som lever på de allra lägsta nivåerna, som utförsäkrats, som aldrig varit inne på arbetsmarknaden och som antagligen aldrig kommer få en plats där?

Kommer det faktum att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning snart gällt i fyra år i Sverige men ännu inte fått genomslag i vare sig konkret politik eller i nyhetsrapporteringen finnas med?

Jag  hoppas naturligtvis det. Mer än så, jag förväntar mig det!
Jag förväntar mig att såväl debattledare som partiledare vill prata om politik som inkluderar alla och har förslag som också gör det!

 

 

Nej tack till "VIP-ingång" Jonas!

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Restaurang Jonas blev Årets stjärnskott 2012 när White Guide utsåg årets bästa restauranger och barer.
 


Jag menar att restaurangguiden White Guide självklart ska väga in om alla gäster välkomnas eller ej när man delar ut utmärkelser!

Det gör man inte i dag.



Innanför entrédörren är det ca fem trappsteg ned till restaurangen.
Detta i en lokal som i vintras byggdes om från kontor till sitt nya ändamål. 
Man följde alltså inte kraven som följer av ändrad verksamhet eller nybyggnadskraven som träder in vid ändring av denna omfattning

Istället hänvisar man gäster som inte kan använda trappor via "vip-ingången" som man kallar det, låst dörr om hörnet.



Dets syns dåligt på bilden, men ca 50 cm innanför möts man av draperi, för att avskärma ett stort bord. Om någon med ex vis rullstol skulle använda ingången skulle flera i sällskapet "bakom draperiet" behöva resa sig.

Det är inte ok med särskilda ingångar, det är inte ok att inte följa lagstiftning när man bygger eller när man bedriver affärsverksamhet och det här med VIP-ingång, det känns som en efterkonstruktion...

Stinas bageri

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Vi har fått ett nytt bageri i vårt kvarter : )

 

 

Härligt...

...om det inte vore för att nivåskillnaden in, 6-8 cm, fortfarande finns kvar!

1. Trots ändrad verksamhet (tidigare klädbutik),

2. trots ändring av omfattning som innebär nybyggnadskrav,

3. trots att detta definitivt är ett så kallat enkelt avhjälpt hinder och enligt tillägg i PBL 2001 skulle undanröjts för länge sedan (redan anmält till staden för flera år sedan).

 

Så, några pengar från oss får inte Stina förrän felet åtgärdats!