När "draget till sin spets" visar sig vara verklighet

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

- I dag räcker det inte att ha rätt utbildning och relevant arbetslivserfarenhet för att få ett jobb. Du måste också ha rätt attityd och uppträdande. Vem du är som person är allt viktigare än vad du kan, säger Ida Seing, doktorand vid Rikscentrum för Arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet.

1992 kodade Arbetsförmedlingen 10 procent av alla arbetssökande som funktionshindrade. 2011 är motsvarande siffra uppe i 25,3 procent. Ökningen och dess orsaker har analyserats av Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och doktorand Ida Seing.
Inslag från SVT: Allt fler arbetslösa klassas som avvikande

Jag trodde inte det var sant när jag i fredags morse tog del av nyhetsrapporteringen om ovanstående forskning och om ökningen av den kodning Arbetsförmedlingen gör av arbetssökande.

Menar man att någon som är piercad behöver kodas för att få rätt stöd och möjlighet till ett jobb, ja då är det ju inte så konstigt att samma system ivrigt vill koda den som inte kan gå eller har svårt att se.

Greppet att använda extrema jämförelser för att dra saker till sin spets i syfte att synliggöra det som människor med funktionsnedsättning hamnar i när vi bara försöker leva våra liv som alla andra visar sig denna gång vara verklighet. Lika lite som piercingen säger om dig som person och om din möjlighet att klara det jobb du söker, lika lite säger en rollator eller en hörapparst om samma sak.

 

Vi måste istället arbeta för en utveckling åt andra hållet, där vi ser människan! Bort med dessa koder och denna syn på varandra.

Förhoppningsvis kan detta förfarande som synliggörs genom den nu presenterade forskningen öppna ögonen också på alla som ännu inte ifrågasatt kodningen av oss som "har verklig funktionsnedsättning".