DHR-bloggen

Torsdagsaktionen närmar sig två år

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

I torsdags hade det gått 1063 dagar sedan remisstiden för Bortom fagert tal gick ut 19 november 2010, alltså snart tre år.

Den 1 december kommer Torsdagsaktionen ha pågått i två år - vi startade ju när regeringen haft ett år på sig att bereda utifrån yttrandena som inkommit. Sedan DHR inledde aktionen och de första tre månaderna bedrev den ensam har successivt allt fler organisationer tillkommit och vi är nu 21 avsändare. Senast, för två veckor sedan, anslöt Unga allergiker och Sveriges antidiskrimineringsbyråer – de senare den första organisation av de som anslutit sig som inte tillhör funktionshinderrörelsen – viktigt och kul!

Vi har funnits på plats inför alla regeringssammanträden under dessa snart två år. Torsdagsaktionen har genomförts i Visby under Almedalsveckan eftersom regeringen då förlagt sitt sammanträde dit. I slutet av maj genomfördes Torsdagsaktionen XL som en stor manifestation med över 300 personer på plats. Den 15 augusti inföll 1000 dagar på en torsdag och uppmärksammades med en svartklädd manifestation, med ryggarna mot Rosenbad.

I sakfrågan kan två politiska händelser noteras under dessa snart två år.
I juni 2012 antog riksdagen ett så kallat tillkännagivande där man uppmanade regeringen att skyndsamt återkomma i frågan.
I september 2013 tillkännagav regeringen att man nu har för avsikt att återkomma till riksdagen med ett lagförslag, till dess har det hela tiden hetat att man bereder frågan.

Ansvarig minister Erik Ullenhag uttryckte att detta är att se som en delseger för Torsdagsaktionen.

Jag tror på metoden med droppen som urholkar stenen, med vår uthållighet tydliggör vi hur viktig vi anser frågan vara. En positiv bieffekt har också varit att så många organisationer samlats kring en fråga och ett agerande. 

Jag hoppas ett besked kommer snart, men tyvärr ser det ut att bli ytterligare en vinter utanför Rosenbad.

 

Kampen spelar roll! Erik Ullenhag: - Delseger för Torsdagsaktionen

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Fredagen den 13 september 2013 blev ett historiskt datum då integrationsminister Erik Ullenhag i går, när han talade till NHRs kongress, tillkännagav att regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med ett lagförslag om bristande tillgänglighet som diskriminering!

Ministern var tydlig med att man inte är i hamn ännu. Att beskedet är historiskt är det dock ingen tvekan om då regeringens fyra partier nu för första gången är överens om att ta detta steg, under kommande år. 

I torsdags hade det gått 1028 dagar sedan remisstiden för Bortom fagert tal gick ut och det är nu 1 år och 9,5 månader sedan DHR inledde Torsdagsaktionen. Vid flera tillfällen i sitt tal nämnde Erik Ullenhag just Torsdagsaktionen och sa i NHRs intervju efter talet att aktionen betytt mycket, varit ett stöd för honom och andra som försökt driva på och att haft effekt att vi varit synliga, visat att vi finns och ställt politikerna till svars.

Turerna har varit många. Ibland har signaler kommit om att ett genombrott i förhandlingarna närmat sig, så har vi förstått att det blivit bakslag och processen har stannat upp. Senast förra veckan dementerade arbetsmarknadsdepartementet - där frågan ligger - ryktet via socialdepartementet om att frågan var död.

Jag är själv på plats på NHRs kongress här ute på Djurö dit jag är inbjuden som andre kongressordförande, tillsammans med Peter Örn som förste ordförande. Det var stort att få vara med och höra nyheten direkt då den tillkännagavs och jag är så stolt över att Ullenhag nämnde Torsdagsaktionen som bidragande till att detta steg vidare nu tas. Det visar att kampen spelar roll. Att vi kan påverka och förändra. Tack alla som deltagit! Tack alla som stått där i ur och skur, frusit och blivit blöta av regn! Tack alla som hejat på! Tack alla som spridit budskapet i sociala medier!

Ullenhags tal var mycket starkt i sin helhet. Han inledde med att tala om T4-programmet och om att det vi gör och jobbar för i grunden handlar om människosyn och om vilket samhälle vi vill ha. Exakt så är det!

Obama vs Reinfeldt/Löfvén

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Så här när Presidenten är i stan, uppföljningen av den svenska funktionshinderpolitiken avhandlats på Handisamkonferens och vi vid veckans Torsdagsaktion räknar till 1022 dagar sedan remisstiden för Bortom fagert tal gick ut -

tycker jag det passar att visa denna filmsekvens där USAs president talade till det amerikanska folket i samband med ADAs* 20 årsjubileum för tre år sedan.

Jag ser https://www.youtube.com/watch?v=PZ7ZGXNYNlk och hoppas vi någon gång även i Sverige kommer få uppleva samma sak. Dels lagstiftning som fastslår rättigheten att kunna ta del av samhället och ger möjlighet att få sin sak prövad när denna rätt nekas. Dels en statsminister som är stolt över ett sådant ställningstagande och som genom sitt agerande och sina tal synliggör alla människor och allas lika värde.

Jag tror att det kommer bli så, någon gång. Frågan är hur lång tid det tar och om statsministern kommer heta Reinfeldt, Löfvén eller något helt annat?!

* ADA står för Americans with Disabilities Act - den amerikanska lagstiftningen från 1990 som fastställer att otillgänglighet kan utgöra diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

Ullenhag: - Jag ska prata med Anders

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

I dag är det torsdag och torsdag innebär regeringssammanträde och därmed Torsdagsaktion.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förra veckan skrev vi tolv förbund som står bakom aktionen till finansminister Anders Borg och integraionsministerrErik Ullenhag med begäran om ett möte. Läs vårt brev här.

 

 

I morse när vi träffade Ullenhag utanför Rosenbad frågade jag om han fått vår skrivelse. Han bekräftade det och sa att han gärna träffar oss. Jag vidhöll att vi vill träffa dem bägge tillsammans. Ullenhag lovade prata med Anders (Borg). Jag förutsätter att vi får till ett möte med de båda statsråden.

Även nya jämställdhetsministern Maria Arnholm var framme och pratade med oss. Hennes kommentar var: - Det här jobbade jag med redan för tjugo år sedan!

Ja, så är det. Frågan har funnits med i mer än två decennier. Fyra utredningar har föreslagit diskrimineringsskydd mot bristande tillgänglighet. Nu senast Hans Ytterbergs Bortom fagert tal (Ds 2010:20), för vilken remisstiden alltså gick ut förj 804 dagar sedan.

(Detta är mitt sjätte inlägg i bloggutmaningen #blogg100 - ett blogginlägg per dag i 100 dagar. Här kan du läsa vilka som är med.)

Dagens obligatoriska läsning - om avhumanisering och byxköp

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Denna starka och viktiga text av Fredrik Granath måste spridas på alla sätt så jag gör det även här via bloggen.

Det är detta ”något annat” som gör att ingen tar våra krav på lagstiftning om tillgänglighet på tillräckligt allvar. Det är på grund av detta ”något annat” som ingen lyssnar när vi säger att det byggs olagligt varje jävla dag i det här landet, eller när vi påpekar att vi skulle kunna bidra till produktivitet och tillväxt om vi fick samma chans till utbildning och yrkesliv som icke funktionshindrade.

Läs hela texten på SHTs krönikeblogg här!

Torsdagsaktionen - 801 dagar

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

I dag har det gått 801 dagar sedan remisstiden gick ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20), 
förslaget om hur bristande tillgänglighet skulle kunna föras in i svensk diskrimineringslagstiftning fullt ut (krav på skäliga stöd och anpassningsåtgärder finns redan inom arbetslivet och högskolan). 
Förslaget om hur vi - också i Sverige - skulle börja kalla den utestängning som är vardagsmat för personer med funktionsnedsättning vid sitt rätta namn, diskriminering.

I 801 dagar har regeringen behandlat frågan, läst de till övervägande del positiva remissvar som inkommit, diskuterat mellan departementen.

Det är en lång historia som börjar likna en följetong.
En följetong som är slöseri med människor, med tid, med energi och med pengar. Det är slöseri eftersom det handlar om självklarheter.

Självklarheten att vi människor är olika.
Självklarheten att alla är lika mycket värda.
Självklarheten att det gemensamma samhälle där vi skall fungera tillsammans naturligtvis måste vara utformad för att så många som möjligt ska kunna delta.
Självklarheten att ta politisk ställning för att den lagstiftning som finns ska efterlevas och för att utöka diskrimineringsskyddet för allas rätt att vara delaktiga. 

Sedan den 1 december 2011 har vi inför varje regeringssammanträde påmint statsråden om att tiden går. Vi kallar det för Torsdagsaktionen, eftersom det är på torsdagar regeringen sammanträder. Vi har funnits på plats utanför Rosenbad för att påminna om att det nu gått en vecka till, ytterligare sju dagar, utan att regeringen kommit med något konkret förslag, utan att regeringen kunnat enas i synen på människor och på demokrati. För det är i slutänden precis det som det handlar om, människosyn och rätten att kunna delta i samhällslivet.

Så här såg det ut en torsdagsmorgon i början av januari.



(Detta är mitt tredje inlägg i bloggutmaningen #blogg100 - ett blogginlägg per dag i 100 dagar och här kan du läsa vilka som är med.)

 

 

Kommer personer med funktionsnedsättning synliggöras i kvällens partiledardebatt?

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Just nu laddas det för partiledardebatt i SVTs Agenda. I nyhetssändningar, på twitter, facebook och hemsidor, från såväl politiska bedömare och reportrar som oss vanliga dödliga väljare, spekuleras det om vilka frågor som kommer dominera och hur debatten kommer gå.

Själv ställer jag mig frågan, kommer funktionshinderpolitiken syniggöras?
Där har vi en rad heta, heta och högst aktuella ämnen så som bland annat assistansen och frågan om bristande tillgänglighet som diskrimiering. 

Arbetsmarknad och sysselsättning är ett givet ämne. Personer med funktionsnedsättning står till cirka 50 procent utanför arbetsmarknaden. Kommer någon nämna det? Kommer partiledarna tillfrågas om vad de vill göra för att ändra på detta?

Troligtvis kommer klimat och hållbarhet vara ett annat ämne. Kommer de självklara kopplingarna göras till det nödvändiga och självklara att ha ett funktionshinderperspektiv på alla de tre hållbarhetsdimensionerna, klimat, social och ekonomisk? Kommer någon av partiledarna höja sin stämma för att vi börjar bygga Sverige tillgängligt och användbart, helt enkelt följa lagstiftningen och inse att den är minimikrav och att vi snarare borde sträva efter Design för alla?

Säkert kommer den demografiska utvecklingen med stor ökning av antalet äldre framöver komma på tal. Kommer frågan då kopplas till vikten av att vi börjar göra rätt när det gäller exempelvis allmänna kommunikationer och upprustning av miljonprogrammet?

Skolan och vikten av kunskap och utbildning, barnen som vår värdefulla framtidsinvestering är också mycket troligt ämnen som finns med. Kommer man då i debatten omfatta alla barn, alla barns rätt till skolgång, meningsfull fritid och framtidshopp? Kommer man inkludera och komma ihåg barn med funktionsnedsättning?

Möjligheten att försörja sig och överleva på sina inkomster finns naturligtvis med, kommer man då komma ihåg de som lever på de allra lägsta nivåerna, som utförsäkrats, som aldrig varit inne på arbetsmarknaden och som antagligen aldrig kommer få en plats där?

Kommer det faktum att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning snart gällt i fyra år i Sverige men ännu inte fått genomslag i vare sig konkret politik eller i nyhetsrapporteringen finnas med?

Jag  hoppas naturligtvis det. Mer än så, jag förväntar mig det!
Jag förväntar mig att såväl debattledare som partiledare vill prata om politik som inkluderar alla och har förslag som också gör det!

 

 

Peter Nobel anser att Sverige kan göra mer för mänskliga rättigheter

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

En person jag varje gång jag träffat, lyssnat till eller läst om/av blivit odelat imponerad av för hans klokskap och varma utstrålning är före detta diskrimineringsombudsmannen och advokaten Peter Nobel.

Nu senast är han intervjuad i DHRs tidning SHT:

"Peter Nobel talar om en svensk skepsis och ovilja inför att låta konventionerna få verklig inverkan i svensk rätt.
– Man hör ganska ofta i förarbetena när konventioner ska ratificeras att den och den artikeln passar inte till vårt svenska rättssystem, den passar inte vår vokabulär, den passar inte in i våra traditioner och det ena och det andra. Det där tycker jag naturligtvis är ett mycket dumt sätt att resonera, för att det är ju därför de här internationella konventionerna har kommit till. Just för att de ska påverka de inhemska rättssystemen i en viss riktning."

Läs hela artikeln här.

Torsdagsaktionen so far

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

I morgon är det torsdagsmorgon och därmed dags för ytterligare en morgontimme utanför regeringskansliet Rosenbad. I min lägesrapport om Torsdagsaktionen, till senaste förbundsstyrelsesammanträdet, gjorde jag följande reflektioner om vad vi uppnått med aktionen "so far".

Rörelsen i stort, och DHR i synnerhet, har ägnat åratal åt att diskutera och driva på i frågan om bristande tillgänglighet som diskriminering. Nu har Torsdagsaktionen pågått i nästan tio månader och även om regeringen ännu inte lämnat något förslag kan jag se följande konkreta resultat av Torsdagsaktionen hittills:
 
1. Frågan har aktualiserats inom regeringen, jag tror att i princip alla ministrar nu vet vad den handlar om och vet att vi har förväntningar och krav på dem. Tidigare var kanske tre, fyra ministrar någorlunda insatta.
 
2. Förutom kännedomen blir det ett tryck på regeringen, men denna ständigt återkommande påminnelse. 
 
3. Torsdagsaktionen har också en publik del i att budskapet varje torsdagsmorgon sprids på bland annat twitter och till regeringens mail. Det är helt klart så att fler blivit och blir uppmärksammade på frågan också utanför så väl funktionshinderrörelsen som partipolitiken.

4. Torsdagsaktionen har säkert en del i att oppositionen i arbetsmarknadsutskottet enades om ett tillkännagivande i frågan, vilket  sedan också röstades igenom i riksdagen i juni och som innebär att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen i frågan.

5. Vi har samtalat och skrivit i decennier och det ska vi självklart fortsätta med. Jag ser denna aktion som ett exempel på vår ambition att hitta nya arbetsformer och att synas mer utåt och att var tydligare i vårt budskap. Dessutom kan vem som helst delta, även den som inte finns i Stockholm kan varje torsdagsmorgon visa sitt stöd på twitter, e-post och facebook.

6. Förutom Torsdagsaktionen, som är just det jag beskriver ovan, synlig utåt, förs ständigt informella samtal och vi har kontakter på olika sätt. Troligtvis öppnar vår ständiga påminnelse för möjlighet till  diskussioner och samtal.

7. Sist men inte minst - värdet av en kampanj/aktion som är samlande för rörelsen som driver frågor om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska inte underskattas, det är nog så värdefullt och jag tycker vi ska vara väldigt stolta över den effekten! Det är härligt och stärkande att "cross-disability" samlas kring en konkret fråga. 

Just nu är vi elva organisationer som står bakom:
DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder,
FSDB Förbundet Sveriges Dövblinda, 
Förbundet Unga Rörelsehindrade,
Handikappförbunden,
HRF Hörselskadades Riksförbund,
Lika Unika, 
NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund,
Personskadeförbundet RTP,
RBU Rörelsehindrade barn och ungdomar, 
SDR Sveriges Dövas Riksförbund och
SRF Synskadades Riksförbund.

Jag hoppas vi blir fler, men det viktigaste är inte hur många vi är utan uthålligheten och upprepningen. Väl mött på torsdagar, live eller i cyberrymden : )!

Torsdagsaktionen i ur och skur

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Nu blir det kallare och kallare, men vi ger inte upp.

I somras skrev jag i SHT om Torsdagsaktionen i min ledare.