I Söndags kväll var Jan Björklund (L) först ut att hålla partiledartal. Europasamarbetet och Brexit fick stort utrymme. En fråga att ta med sig är vad Brexit kan innebära för funktionshinderpolitiken i EU-samarbetet.
Björklund nämnde funktionshinderpolitik en gång i samband med att han, inte oväntat, uttryckte oro för hur regeringen agerat i assistansfrågan. Han riktade en fråga till Statsminister Stefan Löfven om varför det ska sparas på Sveriges allra mest utsatta om det nu går så bra för Sverige. Ett medskick till Björklund är dock att också betona att frihetsreformen inte bara gynnar assistansanvändare själva eller våra nära, utan också kan vara en förutsättning för att bidra till samhället genom att exempelvis kunna arbeta eller vara engagerad politiskt. Ibland blir det för mycket fokus på ”att få träffa sin pojkvän” eller ”att kunna ta ett glas öl på krogen”. Att få träffa sin pojkvän eller kunna ta ett glas öl på krogen är givetvis också viktigt men frågan är mycket större än så och detta behöver tydligare komma fram i debatten. Jag vill att politikerna ska veta om, och säga uttryckligen, att delaktigheten för personer med funktionsnedsättningar är viktig – inte bara för vår egen skull utan också för att vi är resurser på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt.
Under hela måndagen befann sig DHR i en trädgård på Klosterbrunnsgatan 5 i Visby. Tillsammans med Hissförbundet, CASE Lunds Universitet, Parasportförbundet och SPF Seniorerna arrangerar DHR ”Tillgänglighetsarenan”. Under hela dagen pågick seminarier med rubriker som ”Ett samhälle byggt för mig?”, ”En arbetsmarknad för alla och ”Miljonprogram 2.0 eller tillgängliga bostäder?" DHRs ombudsman Karolina Celinska var en av föredragshållarna.
I slutet av paneldiskussionerna om bostadsbyggandet hamnade fokus, som väntat, på kostnader av att bygga tillgängligt och användbart. Likt en skolklass blev vi uppläxade av en politiker som förklarade att vi måste inse att behovet av nya billigare bostäder är stort och att tillgänglighet och användbarhet kostar pengar. Än mer besvärande är att Bostadsministern samtidigt höll sitt första framträdande på ett seminarium i Almedalen – i en otillgänglig lokal. Vi sökte Bostadsministern under hela gårdagen för en kommentar men de har valt att inte svara. Du kan läsa vårt pressmeddelande här: http://dhr.se/blog/nyheter/otillgangligt-bostadsmote-utan-dhr
Annika Ödling från DHRs förbundsstyrelse satt i panelen under diskussionen om bostadsbyggandet. Hon förklarade att vi givetvis är medvetna om det stora behovet av nya bostäder och att det finns en ekonomisk verklighet. Det är snarare förnedrande att politiken inte tycks tro att vi är medvetna om detta. Dock gäller behovet oss också. Bostadsministern säger sig vara beredd att sänka tillgänglighetskraven. Vi har redan sett den sortens förslag i exempelvis slopat hisskrav i anläggningsboende för nyanlända och studentbostäder med dispens från regler och lagar om tillgänglighet och användbarhet. Sakta men säkert nedmonteras tillgänglighetskraven bit för bit. Bland nyanlända och studenter återfinns även personer med funktionsnedsättning och ingen kan idag veta om dessa byggnader i framtiden kommer husera samma verksamhet eller någon helt annan. Det är ett primitivt tänkande att inte förstå att ju mer vi sänker tillgänglighetskraven och ju fler avsteg från gällande lagar och regler vi gör – desto mer nya bostäder görs otillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det finns inget annat sätt att se på det än att vi idag bygger till otillgängligheten när vi borde motverka den. En annan primitiv föreställning som ofta framförs är att det ökade (otillgängliga) bostadsbeståndet frigör tillgängliga lägenheter åt oss. Vi har ingen förtur till tillgängliga lägenheter och eftersom det råder bostadsbrist kommer vi inte åt dessa lägenheter ändå. Kostnaderna för tillgängligheten och användbarheten är överdrivna. Branschen pekar snarare på tomtkostnader, materialkostnader och orättvisa konkurrensförhållanden som ett problem. Så varför attackerar de tillgängligheten? Var ska vi bo? Dessa frågor hade vi velat ställa bostadsministern. Men förhandlingarna pågår – med för oss stängda dörrar.
Jag själv deltog i en panel under programpunkten ”Tillgänglighet – nyckeln till ett aktivt liv”. Bakgrunden till rubriken är att personer med funktionsnedsättningar enligt Folkhälsomyndigheten har 10 gånger sämre hälsa.Jag pratade om vikten av en inkluderande skolidrottsundervisning. Att utestängas från undervisningen eller friluftsdagar skickar negativa signaler som kan leda till antingen en vana av att befinna sig i ett utanförskap eller en syn från omgivningen att man inte kan delta. Jag tog också upp om kopplingen mellan tillgängligheten till natur och fritidsaktiviteter - och folkhälsan. Ansvarsfrågan kommer alltid upp i panelsamtal och vad gäller den menar jag att ansvar finns på alla nivåer. Framförallt belyste jag det civila samhällets integrerande funktion i samhället, tillgången på fritidshjälpmedel och att olika fritidsaktiviteter måste vara tillgängliga för alla.
Dagen avslutades med ett mingel. Många nya kontakter knöts, informella men viktiga diskussioner om funktionshinderpolitiska frågor och vi fick dessutom lyssna på den officiella paralympiska låten spelas live av bandet Paula Noel.
Tisdagskvällens partiledartal hölls av Annie Lööf och det missade jag tyvärr stora delar av på grund av att jag var tvungen att flytta bilen från en del av Almedalen till en annan för att undvika de värsta backarna innanför murarna. En bra sak hon tog upp var att inte låta arbetsgivare ta större kostnader vid sjukskrivningar. Där håller jag med henne då detta kan göra arbetsgivare mer rädda för att anställa personer med funktionsnedsättningar. Trots att jag inte sett några siffror på att personer med funktionsnedsättning har en större sjukfrånvaro än andra, vet vi att fördomarna ändå finns och hindrar personer med funktionsnedsättning in i arbete. Därför är det bra att Annie Lööf tar upp denna fråga.
Idag håller DHR det första av våra två egna seminarier. Rubriken är ”Personlig assistans i en värld där allt bestäms utifrån kronor och ören.” Medverkande är Tobias Holmberg, funktionshinderpolitisk aktivist, Tuva Lund, kommunalråd (s) i Botkyrka, Samuel Klippfalk, kommunalråd (kd) i Solna, Ritva Korva Thuresson, ledamot i DHRs förbundsstyrelse.
Själv har jag också ett inbokat lunchmöte med riksdagsledamot Annicka Engblom (M). Det som sker i Almedalen stannar inte i Almedalen. Fortsättning följer...
Recent Comments