DHR-bloggen

Ingela om sin vardag som mamma i rullstol

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

I Svenska Dagbladet i dag berättar Ingela om sin vardag som mamma och rullstolsanvändare.

Läs här!

Varför marscherar Maria Larsson?

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Marschen för tillgänglighet har meddelat att Maria Larsson kommer delta i marschen i Stockholm.
Varför frågar sig nu allt fler?

En som kan se tre förklaringar är Jonas Franksson i sitt inlägg i dag på FullDelaktighet.Nu.

Jag, som i grunden är en obotlig optimist, hoppas på alternativ 1, det vill säga att hon kommer ta tillfället i akt att presentera regeringens förslag till komplettering av diskrimineringslagstiftningen.

Men så tänker jag, frågan "ägs" ju ändå av Nyamko Sabuni, är det verkligen möjligt att Integrations- och jämställdhetsdepartementet - och Folkpartiet som tidigare slagits för denna rättighet - släpper ett sådant "scoop" till ett annat departement och ett annat parti?

I dag är det tyst från alla allianspartierna i frågan, i avvaktan på den gemensamma beredningen av ärendet. Det är synd att man inte partivis klargör sin ståndpunkt.

Den 29 maj får vi veta varför Maria Larsson deltar. Jag hoppas i alla fall och arbetar för att vi då, eller i alla fall före sommaren, får ett besked om hur partierna respektive alliansen/rödgröna oppositionen ser på frågan och tänker hantera den i valet.

Utredningen måste fram nu och ut på remiss, om inte befarar jag att allt börjar om igen på ruta ett efter valet, oavsett valutgången.

Tioårig dröm

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Nu börjar nationella handlingsplanens tioårsperiod närma sig sitt slut. Vi har sju och en halv månad kvar till målen skall vara uppfyllda.

Tio år kan kännas lång tid och kanske var det ett av problemen nu när vi blickar bakåt, att det kändes så långt tills det skulle vara uppfyllt, att man hade tid på sig och att det inte var någon brådska. Tio år som vi var många som trodde skulle innebära förändring, förändring och framsteg. Tio år, tre utvärderingar och tre regeringar senare kan vi konstatera att det verkar som att drömmen kommer gå i kras.

Visst har saker hänt - mest påtagligt är på många håll tydligt förbättrade möjligheter att ta sig fram i utemiljön efter att ränndalar tvärs över trottoarer bytts ut för att inte vara farliga fällor och att övergångsställen blivit möjliga att ta sig över efter avfasning. Många kommuner har arbetat med inventeringar och med undanröjandet av enkelt avhjälpa hinder i sina egna lokaler och verksamheter. 

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson, samordningsansvarig för den så kallade handikappolitiken, säger sig ha märkt tydligare engagemang från övriga departement. Det är självklart ett steg i rätt riktning. Utifrån mina möten och sammanträffanden med Maria Larsson är jag övertygad om att hon har de bästa avsikter. Men - hon kan inte ensam driva frågan. Socialdepartementet kan inte ensamt driva frågan. Innan regeringen själv tar till sig perspektivskiftet tror jag inte vi kommer få se något genomslag i övriga samhället heller.

Tio år har gått. Under denna period har vi haft tre regeringar av skiftande färgsammansättning. Jag tror alla de tre socialministrarna, Lars Engqvist, Berit Andnor och Maria Larsson har haft högre ambitioner än vad verkligheten givit, samtidigt som de alla tre och deras regeringar nu måste ta åt sig/stå till svars för resultatet.

I april överlämnade regeringen sin skrivelse som utvärderar planen, det är den tredje och sista utvärderingen. Vi är från DHR starkt kritiska till regeringens slutsats att tillgängligheten konkret förbättrats inom i stort sett alla samhällsområden.

Absolut - en hel del har hänt i den yttre miljön, en del har hänt i kommunernas lokaler och verksamheter. Så visst har det hänt saker, visst har utvecklingen till viss del gått framåt - men konstigt vore det väl annars - världen har ju inte stått still.

Men - faktum kvarstår - vi står här nu tio år senare med tydligt försämrade möjligheter att resa med tåg, nej, jag menar inte de för andra året i rad avstängda X2000-liftarna i första hand.
Jag menar det faktum att SJ beslutat ta bort rullstolsplatser och liftar när man renoverar InterCity-tåg.
Jag menar det faktum att tillstånd givits till Veolia att bedriva tågtrafik med gamla vagnar som utestänger många resenärer. 
Jag menar det faktum att man i det förslag regeringen nu lägger till ny kollektivtrafiklag hänvisar till 31 år gammal lagstiftning.
Detta kan vi inte tolka annat än som en avsaknad av ambitionshöjning och långt från det ursprungliga målet att de allmänna kommunikationerna skulle kunna användas av alla 2010, långt från perspektivskiftet.

Faktum kvarstår - med en arbetslöshet som trots den högkonjunktur vi varit med om legat kvar på extremt höga nivåer för personer med funktionsnedsättning, eller tom med ökat.
Här kan det dock finnas hopp om förändring i och med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins flera gånger uttalade vilja att ta itu med de attitydproblem som finns. Det är också mycket positivt att personer med funktionsnedsättning nämns under arbetsmarknadsavsnittet i Alliansens valplattform som presenterades för en och en halv vecka sedan.

Faktum kvarstår – inte ens en bråkdel av de enkelt avhjälpta hinder som handlar om nivåskillnader eller avsaknad av dörröppnare till butiker, restauranger, frisersalonger och så vidare har åtgärdats. Samtidigt fortsätter man att bygga nytt som ofta utestänger och redan från början har så kallade enkelt avhjälpta hinder.

 

När regeringen utifrån de resultat som finns gör bedömningen att tillgängligheten konkret förbättrats inom de flesta samhällsområden och att funktionshinderperspektivet i dag mer frekvent finns med i planering och genomförande inom flertalet sektorer, kan vi inte annat än reagera och protestera. Det man beskriver speglar inte den bild vi har av verkligheten.

Grattis Miljöpartiet!

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Gratulerar Miljöpartiets kongress till två viktiga tillägg som gjordes i kväll då man antog sitt valmanifest:

De kollektiva transporterna ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning.

Alla mäniskor ska ha möjlighet till full delaktighet. Vi vill skyndsamt införa en svensk lastiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

Nu börjar det bli spännande.
Något mer parti som tar ställning för delaktighet, mot diskriminering, i sitt valbudskap?

 

På väg till Uppsala och MPs kongress

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Nu sätter jag mig strax i bilen och kör mot Uppsala för att fram till lördag eftermiddag bevaka Miljöpartiets kongress.

Det ska bli spännande att se hur det blir med valmanifestet som skall antas under kongressen. Kommer detta valmanifest innehålla något budskap om vad partiet vill göra för att förbättra förutsättningarna för delaktighet för personer med funktionsnedsättning?

Vänsterpartiets gör det inte, se bloggen från förra helgens Vänsterpartikongress. Alliansens gemensamma första dokument släpptes förra helgen och där inkluderas personer med funktionsnedsättning i arbetsmarknadspolitiken.Kristdemokraterna, Folkpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna har ännu inte antagit några valmanifest, Centerpartiet har släppt foldrar, kanske kommer man släppa fler?

Spännande är det att se om detta kan komma att bli en valrörelse då hela samhällets mångfald synliggörs! DHR kommer i alla fall göra vårt yttersta!

Vad händer med diskrimineringsutredningen?

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Nu har det gått tre månader sedan svaren på internremissen om Hans Ytterbergs utredning om bristande tillgänglighet som diskriminering skulle lämnas till Integrations- och jämställdhetsdepartementet (8 februari). Vad jag förstår handlade den remissomgången endast om huruvida detta var ett förslag att arbeta vidare utifrån eller ej. Men, inte ens det har man - som det verkar - kunnat enas om mellan departementen/i regeringen.

Har via riksdagsledamöter fått besked om att ett förslag kommer läggas i juni månad, men så som denna fråga förhalats och skjutits på tror jag det inte innan jag ser det. När jag ställde frågan vid regeringens handikappdelegation förra veckan var svaret att diskussioner fortfarande pågår mellan departementen och något löfte om offentliggörande i juni kunde inte ges.

Vad är det som händer?
Nu måste detta hemlighetsmakeri få ett slut!

Vi har väntat och väntat.
Vi har lyssnat på bortförklaringar om att underlag saknats och om att ordentliga konsekvensanalyser och kostnadsberäkningar måste tas fram.

Då utredningen varit intern och ännu inte offentliggjorts har jag inte tillgång till den, denna den fjärde i ämnet. Men vad jag förstått handlar det om en utredning på 830 sidor och beräkningar och konsekvenser ska finnas redogjort för.

Så - vad väntar man på?
Vad handlar det om?

Utredaren Hans Ytterberg konstaterade redan tidigt i sitt utredningsuppdrag att frågan inte innebar ett juridskt problem utan snarare ett politiskt. Nu är det valår och nu vill vi veta vad politiken tycker och var man står! De flesta partier har i olika sammanhang uttalat sitt stöd för frågan och på olika sätt tagit ställning. Vid förra årets Marsch för tillgänglighet fanns alla de sju riksdagspartierna representerade med talare vid stockholmsmarschens målgång på Sergels torg.
Så - nu är det hög tid att lägga fram ett lagförslag.

Elina Linna (V) har ställt en skrifltig fråga i ämnet till Nyamko Sabuni. Läs fråga och svar!

Det har gått år sedan Nyamko Sabuni utlovade ett förslag under mandatperioden. Tiden börjar rinna ut. Ett beslut kommer det inte bli före valet, den tidsfristen gick ut i slutet av mars. Men berätta då var ni står och tala om vad det handlar om.
Råder oenighet mellan departementen?
Råder oenighet inom regeringen?
Vad vill rödgröna oppositionen?

Valmanifest och valplattformar saknar politik för delaktighet!?

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Ja, det ser inte bättre ut.

I dag, 8 maj, har Alliansen presenterat sin gemensamma valplattform och Vänsterpartiet fattat beslut om sitt.

Inget av dem är någon läsning som visar på ett inkluderande synsätt eller på att de ser personer med funktionsnedsättning som potentiella väljare.
Inget av dem är någon läsning som visar medvetenhet om var vi borde stå detta år 2010.
Inget av dem vittnar om kännedom om att Sverige ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Inget av dem vittnar om kännedom om att det kokar,
det kokar av ilska över den nonchalans som visas en stor andel av Sveriges befolkning,
det kokar av ilska över hur kraven på tillgänglighet och användbarhet nonchaleras,
det kokar av ilska över hur assistansen är på väg utför,
ilska över den utestängning och diskriminering som är vardagsmat och den hemliga "icke-hanteringen" av Ytterbergs utredning om bristande tillgänglighet som diskriminering,
ilska och raseri över det som görs mot människor i behov av assistans när hela reformen nu är i gungning.

Nedan följer en sammanställning över det som är presenterat hittills:

Alliansen har i dag presenterat sin valplattform. Inom ett område finns insikt om att personer med funktionsnedsättning berörs av politiken - arbetsmarknad. Här konstaterar man att man inte lyckats trots att som man säger, stora resurser tillsatts.

Tillgänglighet finns på hela fem ställen i texten, men inte i betydelsen tillgänglighet och användbarhet, inte som förutsättning för delaktighet, inte som förutsättning för hållbar utveckling. Nej - den tillgänglighet man går till val på är den till vård.

Alliansens partier var för sig har kommit lite olika långt i sina presentationer av ställningstaganden inför valrörelsen. Moderaterna har inget tydligt valmanifest ännu. Centerpartiet har tagit fram tre foldrar som behandlar Jobb och företagande, Miljö och klimat och Jobb och miljö. Ingen av dem har något funktionshinderperspektiv. Varken Kristdemokraterna eller Folkpartiet har ännu presenterat några valplattformar eller valmanifest.

Alliansen säger att ett gemensamt valmanifest med vallöften kommer i augusti.

Socialdemokraterna har vad jag kan hitta ännu inte offentliggjort någon valplattform eller något manifest. På sin hemsida anger man dock tre frågor för framtiden: Framtidens jobb, Rättvis välfärd och Unga - en kunnig generation. Funktionshinderperspektivet saknas helt i dem alla tre.

Vänsterpartiet har just nu kongress och som jag skrivit i tidigare inlägg har man fastställt sitt valmanifest. Inte ett ord om tillgänglighet och användbarhet, inte ett ord om vad man vill göra för att nå ett samhälle med delaktighet på jämlika villkor för personer med funktionsnedsättning.

Miljöpartiet kongressar nästa helg. När partistyrelsens förslag offentliggjordes kritiserade jag det faktum att tillgänglighet och användbarhet saknas trots att partiet i andra sammanhang uppmärksammat frågan, inte heller finns de med som förutsättning för att nå hållbar utveckling på riktigt. Man har därefter uttalat att det är ett misstag som kommer rättas till då valmanifestet ska beslutas på kongressen. Svaret får vi om en vecka i Uppsala.

På plats på Vänsterpartiets kongress letar och lyssnar jag efter insikt om vilket år det är

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Anlände vid lunch i dag till Gävle och Vänsterpartiets kongress. En stor fråga är naturligtvis beslut om Valplattform och just nu pågår debatten om vad som ska komma med och på bekostnad av vad.

Till det yttre får det förslag till valplattform, som legat sedan i oktober, väl godkänt av mig av den anledning att man i den tecknade illustrationen på framsidan, vilken jag tolkar skall visa den mångfald av människor samhället innefattar och som jag tror man menar att man vänder sig till, finns en person som använder rullstol! Det är viktigt och ger signaler som inte kan underskattas. Vi med synliga funktionsnedsättningar osynliggörs så ofta som en del av den mänskliga mångfalden så här har man gjort ett viktigt ställningstagande.

Så öppnar jag då dokumentet men nu blir betyget utan tvekan icke godkänt. Det finns INTE ETT ORD om att personer med funktionsnedsättning ska omfattas av den politik man vill gå till val på. Det finns inte ett ord om att det är 2010 med allt vad det innebär av att vara ett speciellt år då frågan om tillgänglighet, om allas rätt till delaktighet på jämlika villkor, skulle nå vissa mål. Inte ett ord om att vi fått en ny konvention som skall tas i beaktande.

Jag tycker det är anmärkningsvärt. Lars Ohly har en tradition av att nämna tillgänglighet och användbarhet som förutsättning för delaktighet för en stor del av Sveriges befolkning.

Diskussionerna går höga om vad som skall med och vad som skall bort. Att ta bort är i det här fallet inte aktuellt eftersom det inte finns något att ta bort, att lägga till är det inte heller någon som yrkar på...

Många upprepar att ALLT inte kan vara med, att det är bra att Partistyrelsen vågat lägga ett förslag som inte omfattar partiets hela politik. Man hävdar, precis som Partistyrelsen, att hanteringen inte innebär att de frågor som inte finns i valplattformen inte finns i partiets politik eller i valrörelsen... Som ett ombud jag åt lunch med uttryckte det: "vi hoppas naturligtvis att den som inte hittar det den söker i Valplattformen letar vidare i övrigt material och övriga ställningstaganden".

Eftersom vi vet hur funktionshinderperspektivet brukar försvinna i valrörelsen och utifrån det år det är i år, blir jag inte ett dugg lugnad av den förklaringen.

Nu blir det upp till bevis i andra sammanhang V!

Inför döden var vi alla lika

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

...skriver Jonas Franksson i dag på FullDelaktighet.Nu där han i sitt inlägg visar på hur det är skillnad på folk och folk och att det aldrig varit så tydligt som nu.

Kan du äta själv?

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Den frågan ställer Vilhelm Ekensteen, IfA, i sitt inlägg i dag på Fulldelaktighet.Nu.

Läs det!