DHR-bloggen

Nej, det är inte på långa vägar färdigt!

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

I dag överlämnar finansminister Anders Borg vårpropositionen. Enligt SvDs ledare denna morgon innebär vårbudgeten "att alla stora vallöften har bockats av" i och med att det Alliansen utlovat är levererat.

Må så vara, att de löften man gemensamt gått till val på är uppfyllda. Men då vill jag passa på att påminna om ett flertal andra löften, som visserligen inte givits tillsammans, gemensamt från Alliansen, utan som enskilda partier och som det definitivt är dags för och som det varit hög tid för länge - även före maktskiftet 2006!

C o FP (samt MP) gick till val med löfte om utökat diskrimineringsskydd, här är det upp till bevis för regeringen. Här är delar av regeringen (M) mycket rädd för att kostnaderna ska dra i väg. Jag vill därför framhålla att det inte handlar om några nya kostnader utan om sådant som redan skulle gjorts. Dessutom - rättigheter har ingen prislapp.

Så har vi då sådant som för att det ska bli verklighet kräver ett reformerat tankesätt - ny lagstiftning behövs inte utan det handlar mer om kurage från politiskt håll, att sätta ner foten helt enkelt och här tänker jag på hur vi bygger och planerar, hur kommunikationerna fungerar och vilkas resurser som tas tillvara på arbetsmarknaden.

Slutligen har vi då reformer som behöver försvaras, rejält! Jag deltog inte själv men har efter det årliga debattforum som i helgen genomfördes av IfA (Intresseföreningen för Assistansberättigade som DHR samarbetar nära med) påmints om den stora oro som många känner för en reform vars intentioner är allvarligt hotad.

Så - om nu regeringen, eller SvDs ledarsida anser att det är klart hävdar jag motsatsen, det finns mycket att ta tag i. Även om det saknas gemensamma vallöften att uppfylla finns FN-konventionen att börja leva upp till.

Försöker förstå departementsindelningen

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Så till offentliggörandet av vilka departement regeringens arbete ska fördelas mellan och de ministerposter som tillsatts.

Hittills har samordningen av den så kallade handikappolitiken legat på Socialdepartementet, något vi i flera år kritiserat.

Samordningen borde, som en naturlig följd av att perspektivet måste in i alla områden och departement då det inte handlar om ett eget isolerat politikområde, samt som markering av övergången till medborgarskapstanken, tillhöra det departement som har Mänskliga rättigheter/Mångfald/Diskriminering på sitt bord.

I dag har det blivit klart att detta departement, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, IJ kallat, inte längre ska finnas kvar. Har nu på omvägar fått bekräftat att samordningen kommer stanna på socialdepartementet och hos Maria Larsson. Inget nytänkande där alltså.

Så till den stora och aktuella frågan.
Vilket departement och vilken minister ska nu driva frågorna om mänskliga rättigheter framåt när inte IJ ska finnas kvar? MR och skydd mot diskriminering handlar förutom om jämställdhet och integration (som fått varsin minister i Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag) också om funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion, ålder och könsidentitet. Var hanteras detta? Vilken minister och vilket departement ansvarar för frågan om bristande tillgänglighet som diskriminering? Vem är det som skall ta emot och lägga förslag utifrån Hans Ytterbergs utredning Bortom fagert tal som nu är ute på remiss?

Ringde i eftermiddags upp Erik Ullenhags presskontakt, men svar på min fråga kunde då inte lämnas.

Ser nu i Jan Björklunds nyhetsbrev att Birgitta Ohlsson, som kvarstår som EU-minister, dessutom får ansvar för konsumentpolitik och demokratifrågor. Kan det bli hon som tar övriga diskrimineringsfrågor?
Birgitta Ohlsson hade i sitt valmaterial med frågan om bristande tillgänglighet som diskriminering!

Regeringsförklaring där inte alla inkluderades i alla

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Såg sändningen från riksdagens högtidliga öppnande och lyssnade till statsminister Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring. Har nu även läst den i text. Så väl den som sammanställningen över departement och ministrar lämnar en mängd frågor.

På ett ställe, när det gällde arbetsmarknaden, nämnde Fredrik Reinfeldt personer med funktionsnedsättning. Det var väntat och följer den lilla svängning vi kunnat se i så väl debatten det senaste året som i de förslag som lagts och i valmanifesten när det gäller att inkludera personer med funktionsnedsättning i arbetsmarknadspolitiken.

Vid flera tillfällen nämnde Fredrik Reinfeldt, i sin redogörelse för vilken politik den nya regeringen vill föra, att alla människor är lika mycket värde, att alla ska ges möjlighet att utvecklas och att alla behövs. Bra så!

Men, på det ställe i regeringsförklaringen där han räknade upp vilka som innefattas i begreppet alla människor fanns inte personer med funktionsnedsättning med:

"Vår utgångspunkt är att alla människor är olika men har samma människovärde. Oavsett bakgrund, kön, hudfärg, religion eller sexuell läggning ska alla ha möjlighet att växa och utvecklas. Vi tror på människans inneboende kraft och vilja att ta ansvar. Det är vår övertygelse att ökad frihet att själv forma sitt liv ger utrymme som förbättrar för både den enskilde och Sverige som land. "

Varför Fredrik Reinfeldt?
Om det var medvetet var det mycket dumt.
Om det var omedvetet är det lika dumt. 

Jag vill ha en annan retorik. 
Jag vill att du som Sveriges statsminister börjar inkludera personer med funktionsnedsättning i dina tal till nationen, till riksdagen, till regeringen och till dina tjänstemän.
Du har via din position och det förtroende du fått en fantastisk möjlighet att göra skillnad.
Du har makten att arbeta för verklig förändring.
Ta den chansen Fredrik Reinfeldt!

Kampen för allas lika värde viktigare än någonsin

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Sitter ensam kvar bland några ännu ouppackade flyttkartonger i förbundskansliets nya lokaler. Flyttlasset hit gick i tisdags och de senaste dagarna har jag ägnat åt att få ordning på mina papper och böcker och utredningar och pärmar och underlag av alla de olika slag i det rum jag delar med förbundssekreteraren Ken Gammelgård.

Första "arbetsveckan" efter valet lider mot sitt slut. Jag är glad att veckan fyllts av detta pratiska, handgripliga arbete att ägna koncentrationen åt efter den kalldusch valresultatet med avseende på SDs intåg i riksdagen innebar.

Nu har den första förlamande känslan ersatts av en stark vilja att arbeta för ett bredare engagemang för mänskliga rättigheter, för ett gemensamt arbete tillsammans mellan oss organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och mänsklig mångfald där vi sluter oss samman och för en än mer gemensam kamp!

DHR tar avstånd från främlingsfientlighet och står upp för och arbetar utifrån alla människors lika värde. I vår Idé- och  målskrift finns fastslaget:

DHR erkänner principen om alla människors lika värde oavsett nationalitet, religion, kön, ålder, sexuell tillhörighet eller funktionshinder. Inget samhälle, ingen grupp eller enskild person har rätt att förringa eller kränka människovärdet hos en individ eller grupp.

Med vår samhällssyn kan ett samhälle aldrig delas upp i fullvärdiga och inte fullvärdiga medborgare, där vissa  utsätts för diskriminering och utanförskap. Varje människa äger i sig ett omistligt värde som är knutet till hennes existens och inte till vad hon är eller gör.

Ilska, vemod, stolthet och högtid

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Mina känslor är blandade så här en halvtimme kvar tills vallokalerna stänger:

Ilska - över hur tyst det har varit om personer med funktionsnedsättning i valrörelsen. I år när de enkelt avhjälpta hindren ska vara undanröjda och de allmänna kommunikationerna fungera för alla borde verkligen frågan fått mer utrymme i den allmänna och nationella valrörelsen eftersom målen inte är på långa vägar uppnådda. Å andra sidan - valmanifesten har innehållit fler konkreta vallöften än tidigare så lite har väl positionerna flyttats fram.

Vemod - en intensiv period är slut, i morgon är det inte längre valrörelse vilket innebär att det inte längre går att påverka valrörelsen och debatten. Man kan alltid göra mer och funderar på vad jag skulle göra annorlunda och mer en annan gång, vad vi från DHR skulle göra annorlunda.

Stolthet - över det fantastiska DHR-engagemanget runt om i landet i denna valrörlse. På gator och torg har DHR-are kampanjat och synts, det har anordnats debatter, utfrågningar, inventeringar, skrivits debattartiklar, sammanställts enkätsvar. Vilkem underbart uppslutning!

Högtid - det är en speciell dag när det är valdag. Jag har aldrig förtidsröstat, för mig är det viktigt att rösta i vallokalen på den aktuella dagen. Jag har också förmånen att klara det. Just nu bor jag så att den vallokal jag tillhör är tillgänglig. Men jag har redan fått ta del av berättelser från förtvivlade medlemmar som i dag förnekats sitt rätt att rösta på ett värdigt sätt utan i stället tvingats stå utomhus.

Vi konstaterar att engagemanget före valrörelsen inte blev verklighet

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

I våras gick vi fem förbund (DHR, FSDB, HRF, Personskadeförbundet RTP och SRF) tillsammans ut till riksdagens ledamöter med två frågor om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vilka delar skulle man prioritera och hur man skulle profilera dessa i sitt valarbete?

Åtta av tio av de som ämnade ställa upp för omval till riksdagen (75 av de 94 som ställde upp för omval) uppgav att de skulle prioritera tillgänglighet och bristande tillgänglighet som diskriminering i valrörelsen.

Fantastiska siffror!

Då borde väl äntligen frågan om ett Sverige utformat för att fungera alla, ett Sverige där bygglagstiftningen börjar följas, ett Sverige där de mål för förändrad handikappolitik som sattes för tio år sedan av en enig riksdag, uppmärksammas och ges utrymme i den allmänna politiska debatten och i valrörelsen?

Detta stora stöd borde väl innebära att de som gör anspråk på att få leda landet nästa mandatperiod och slåss om allas våra röster tar tillfället i akt att i debatter, artiklar och på bloggar framföra detta budskap som de säger sig anse vara så viktigt.

Eller?

Läs vår debattartikel på Politikerbloggen!

Valet kan bli historiskt

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

För första gången finns reell chans att vi får en, eller flera, riksdagsledamöter som är rullstolsanvändare. Det blir historiskt och en milstolpe. Personer med funktionsnedsättning behövs i politiken, på alla nivåer. Sist ut i Sverige är Riksdagen där vi ännu inte haft någon ledamot med nedsatt rörelseförmåga som innefattar att denne/denna förflyttar sig med rullstol.

På söndag kan det vara dags!

De jag känner till är följande:

Jamie Bolling (MP Härnösand
Andreas Greén (M) Linköping
Per Jameson (M) Norrköping
Oskar Krantz (FP) Skåne
David Lega (KD) Göteborg
Jesper Odelberg (V) Göteborg

1921, samma år som kvinnlig rösträtt infördes i Sverige, tog den första kvinnan plats i riksdagens första kammare, Kerstin Hesselgren invald av liberaler och socialdemokrater.

Tasso Stafilidis valdes 1998 in i riksdagen som första öppet homosexuella.

Och, nu kan det alltså vara dags för första personen som är rullstolsanvändare!
Lycka till Jamie, Andreas, Per, Oscar, David och Jesper!

Premiär i partiledarutfrågningen

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Det var verkligen på tiden när Knutsson och Hedenmo i partiledarutfrågningen i kväll - denna gång med Fredrik Reinfeldt - för första gången nämnde personer med funktionsnedsättnig och ställde frågor utifrån det perspektivet.

Flera minuter ägnades åt arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning, man inkluderade de som står utanför i det omtalade utanförskapet istället för att kalla det något annat och man satte inte likhetstecken mellan funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. BRA SVT!

Tyckte dock Reinfeldt verkade oförberedd på frågor om detta och konstaterade att han hade behövt Littorin, som insåg behovet  av attitydförändring istället för bidrag och särlösningar, som bisittare.

Vill ha visioner

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Har hört det från flera håll de senaste dagarna. Kommentarorer och tankesmedjor efterlyser visioner i valrörelsen.

Det pratas om åtgärder och lovas pengar, ges löften till den gruppen eller de som har de så, eller...

Jag vill också ha visioner, visioner om vilket samhälle vi ska ha.

Har i går och i dag läst två mycket bra texter från två skickliga och genomäkta debattörer som skriver om sina krav på politiken ur just funktionshinderperspektivet.

Läs och begrunda och gå stärkt ut i kampen för visionen om ett samhälle som faktiskt är för alla på riktigt, utan kompromisser. Tillsammans kräver vi politiker som står för sina beslut, som menar allvar med inkludering och allas lika värde och möjligheter. Politiker som står upp för rättigheter även när de kostar pengar.

Susanne Berg i går på SHT.se

Adryan Linden i dag på FullDelaktighet.Nu

Jamie Bolling, Linnea Darell, Lars Lindberg, Jonas Serneholt och Kjell Stjernholm

Av Maria Johansson, förbundsordförande för DHR 2007-2013

Vad har dessa fem personer gemensamt?
De kandiderar alla till Riksdagen i valet nu i höst.

OCH

De har, på SVTs Valpejls fråga "Vilka tre politiska frågor är viktigast för dig att driva?"
lämnat svar med innebörden att de vill se en diskrimineringslagstiftning som omfattar bristande tillgänglighet.

Så tydligt och prioriterat ställningstagande förtjänar att uppmärksammas!

Jamie Bolling (MP)
Riksdagsval Västernorrlands län, plats 22
Landstingsval Västernorrlands län, plats 3

Vilka tre politiska frågor är de viktigaste för dig att driva?
1. Otillgänglighet är diskriminering
2. Vård på egna villkor
3. Inkludering av alla

Linnéa Darell (FP)
Riksdagsval Östergötlands län, plats 3
Kommunval Linköpings kommun, plats 1

Vilka tre politiska frågor är de viktigaste för dig att driva?
1. Bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering
2. Funktionshindrades rätt till arbete och sysselsättning
3. Äldres självbestämmande

Lars Lindberg (S)
Riksdagsval Stockholms kommun, plats 24

Vilka tre politiska frågor är de viktigaste för dig att driva?
1. Diskrimineringslagstiftning som omfattar bristande tillgänglighet
2. Ett arbetsliv för alla
3. Rättvist socialförsäkringssystem som ger trygghet för alla

Jonas Serneholt (MP)
Riksdagsval Stockholms län, plats 29
Landstingsval Nordväst, plats 9
Landstingsval Solna, sollentuna, sundbyberg, plats 19
Kommunval Järfälla, plats 4

Vilka tre politiska frågor är de viktigaste för dig att driva?
1. Att otillgänglighet klassas som diskriminering.
2. Att minoritetslagstiftningen angående rätten till minoritetsspråk verkligen blir en vardaglig verklighet och inte bara en papperstiger.
3. För ett tätare Östersjösamarbete så att våra barn och barnbarn får en ren Östersjö att vara stolta över.


Kjell Stjernholm (MP)
Riksdagsval Malmö kommun, plats 8
Kommunval Malmö kommun, plats 17

Vilka tre politiska frågor är de viktigaste för dig att driva?
1. Lagstifta om Otillgänglighet som diskriminering
2. En inkluderande arbetsmarknads och utbildningspolitik för personer med funktionsnedsättning.
3. Kulturens roll som demokratibärare.

Då denna frågeställning inte har några alternativ utan var och en skrivit fritt finns inte möjlighet att söka, jag har därför gjort urvalet manuellt och reserverar mig för att någon kan ha missats eller tillkommit. Genomgången är gjord 24 - 29 augusti.

Saknar du någon? Skicka gärna ett mail till mig! [email protected]

På DHRs Valsajt hittar du riksdagskandidater som angivit funktionshinderperspektivet, tillgänglighet, arbetsmarkand för personer med funktionsnedsättning, rehabilitering, hjälpmedel och annat som behövs för att livet ska kunna fungera, bland sina tre viktigaste frågor.